Program

PROGRAM : Tex­tival Lit­te­ra­tur­fes­ti­val 2016 : Tema Hem

Pro­gram­met finns också HÄR att ladda ner som pdf.

Ett tryckt pro­gram kom­mer att fin­nas på plats att hämta på Fri­lag­ret och Göte­borgs Lit­te­ra­tur­hus från tis­dag 29 mars.

Tex­tival Lit­te­ra­tur­fes­ti­vals nionde upp­laga arran­ge­ras fre­dag och lör­dag 1–2 april 2016 på Göte­borgs Lit­te­ra­tur­hus och Fri­lag­ret. Efter fes­ti­va­len rör vi oss när­mare järn­tor­get och avslu­tar med efter­fest på Folk, lör­dag 2 april.

Tex­tival har inspi­re­rats av den franska för­fat­ta­ren och teo­re­ti­kern Hélène Cix­ous  som menar att hen­nes skri­vande har sitt ursprung i en känsla av att vara annorlunda, ett till­stånd av främ­ling­skap eller icke-tillhörighet. Hon har sagt att språ­ket är hen­nes hem­land och att det är så för alla författare.

Fes­ti­va­len arbe­tar årli­gen med ett tema där vi när­mar oss lit­te­ra­tu­ren från olika håll. Uti­från det aktu­ella temat utfors­kar vi vad lit­te­ra­tur är och kan vara, under­sö­ker dess roll i sam­häl­let och upp­täc­ker dess möj­lig­he­ter som kun­skaps­form.  Tex­tival Lit­te­ra­tur­fes­ti­val 2016 arbe­tar med temat hem uti­från möj­lig­he­ten att lit­te­ra­tu­ren kan vara en sådan plats men också iscen­sätta sådana plat­ser. Vi under­sö­ker hem­mets fram­trä­del­se­for­mer i lit­te­ra­tu­ren genom valda ned­slag i såväl sam­tida lit­te­ra­tur som exem­pel häm­tade ur lit­te­ra­tur­histo­rien och sam­ta­lar kring temat uti­från histo­riska, soci­ala, poli­tiska, mate­ri­ella och este­tiska utgångs­punk­ter. Temat gri­per bland annat in i frå­gor om iden­ti­tet och hem­ma­hö­rig­het, exil och främ­ling­skap, språk och över­sätt­ning, plats och rörelse/förskjutning. Med temat hem vill vi aktu­a­li­sera per­spek­tiv kring migra­tion, flykt, gräns­drag­ningar och ute­stäng­ande innan­för­skap som präg­lar den histo­riska verk­lig­het som vi lever i.

Varmt väl­komna!

Therése Ytter, Stina Nilss, Victo­ria E. Kiss, Agnes Berg, Tove Niska­kari och Anna Mattisson

Tider : pro­gram 2016 Pro­gram­be­skriv­ningar hit­tar du längre ned på denna sida.

UTSTÄLLNINGAR 29 mars — 5 april. Under Fri­lag­rets respek­tive Göte­borgs Lit­te­ra­tur­hus öppet­ti­der samt när Tex­tival Lit­te­ra­tur­fes­ti­val hålls i lokalerna,

TISDAG 29 MARS 2016

08.15–10.00

Ver­nis­si­a­ge­fru­kost och pro­gram­släpp på Göte­borgs Litteraturhus

Zofia Rydet — Zapis socjo­lo­giczny / Soci­o­lo­gi­cal Record, Göte­borgs Litteraturhus

Tex­ter­nas Hem, Fri­lag­rets kafé

Sahar Al-khateeb — what makes a house a home, where the rela­tion to soci­ety has a given

place, Göte­borgs Litteraturhus

FREDAG 1 APRIL 2016

Göte­borgs Litteraturhus

18.00–18.15 Väl­komna, dör­rarna öpp­nas! Pre­sen­ta­tion av årets tema Hem

18.15–19.00 Hélène Cix­ous och språ­ket som hem och flykt­väg Kerstin Munck, och Sara Gor­dan i sam­tal med Eve­lina Johansson

19:15–20.00 Att skriva är att komma hem. Att älska är att för­tvivla på ett mänsk­li­gare sätt.”, Kristian Lund­berg i sam­tal med Eva Löwstedt

20.00– 20.30 Paus

20.30–22.00 Dik­ten och hen­nes ämne. Hem i lit­te­ra­tu­ren Läs­ningar: Ghay­ath Almad­houn, Jila Mos­saed, David Väyry­nen, Lovisa Wessberg

LÖRDAG 2 APRIL 2016

Göte­borgs Lit­te­ra­tur­hus, Frilagret

11.00–18.00 Tex­tival Text­mässa, Fri­lag­ret, Salongen

11.00–18.00 Att sy ett bord Fri­lag­ret, Fri­lag­rets kafé

12.00–13.00 Bis­kops Arnös för­fat­tar­skola läser på temat hem, Göte­borgs Litteraturhus

12.00–13.00 Rät­ten till sta­den, Cat­ha­rina Thörn, Daniel Car­len­fors och Mat­tias Axels­son i sam­tal med Anders Tör­nqvist, Fri­lag­ret, Black box

12.00–13.00 Home made comics, Panel­sam­tal och works­hop med Fol­ket i Bild och Lucas de Vivo, Mats Jons­son, Johan­nes Aggro Tor­stens­son, Ste­fan Petrini, Plu­to­nium Comics. Fri­lag­ret, Logen

13.00–14.00 Sahar Al-khateeb & Nino Mick, Sam­tal om hem och ska­pande, Göte­borgs Litteraturhus

13.00–14.00 Längs, genom, mot och, Sam­tal mel­lan Caro­line Taracci Nils­son, Frida Sand­ström och Moa Fran­zén, Fri­lag­ret, Logen

13.00–14.00 Vad är ett hem? Vem har rätt att känna sig hemma? The­rese Gran­wald i sam­tal med Johan Blom­gren, Fri­lag­ret, Black box

14.00–15.00 Att tömma ett hem — 100 dagar av behov och begär Kristina Schultz i sam­tal med Mat­tias Gun­nars­son, Fri­lag­ret, Black box

14.00– 15.00 Nes­hast as a state of con­ver­sa­tion, Sam­tal mel­lan Samira Mota­zedi, Frida Sand­ström och Masoud Vatank­hah, Fri­lag­ret, Logen

14.30–15.30 Många tror att vi inte vill stanna. Men det finns ingen som vill vandra om man har ett hem”, Sam­tal mel­lan Monika Hirsch, Marita Busk, Marius Pru­te­anu och Sofia Hul­tqvist, G. Litteraturhus

15.00–16.00 Kort­film /Poesifilm, Hem­land (2015) av Sara Broos. Snow (2015), The Celeb­ra­tion (2014) och The city (2012) av Marie Sil­ke­berg och Ghay­ath Almad­houn. Fri­lag­ret, Black box

15.30–16.30 SIFAV – Cut up — skapa andra rum, Cut-up-workshop med Söderorts Insti­tut för Andra Visio­ner – Sifav, Fri­lag­ret, Logen

15.30–16.00 Hun er vred/Hon är arg Läs­ning: Maja Lee Lang­vad och Kristo­fer Folk­ham­mar, Göte­borgs Litteraturhus

16.00–17.00 För­va­ret / Flyk­ting­fäng­el­ser, Sam­tal mel­lan Anna Pers­son, Sami Hsini, Ulrika Anders­son och Mokhtar Fadai, Fri­lag­ret, Black box

16.30–18.00 Klubb Fenix — hjär­tats språk, Läs­ningar: Sveza Daceva-Filipova, Soley­man Gha­se­mi­ani, Jana Witt­hed, Kristín Bjar­na­dót­tir, Gha­se­mi­ani, Jana Witt­hed, Kristín Bjar­na­dót­tir,  Axîn Welat, Laura Popa, Göte­borgs Litteraturhus

17.00–18.00 Ända till Smy­ge­huk, Kol­lek­tiv­lyss­ning på radi­o­no­vell av Ninni Hol­mqvistst, Fri­lag­ret, Black box

17.15–18.00 Vårt vir­tu­ella hem, Emöke Lipcsey Anders­son i sam­tal med Victo­ria E. Kiss, Fri­lag­ret, Logen

18:00–19.00 Ett eget rum – tre för­fat­tare i dia­log med Vir­gi­nia Woolfs klas­siska verk, Läsni­gar: Helga Krook, Helena Fager­tun och Samira Mota­zedi, Göte­borgs Litteraturhus

19:00–20.00 Att vara skri­vande i Norr­land, Pro­vins: Elin Olofs­son och Daniel Åberg i sam­tal med Anders Teglund, Göte­borgs Litteraturhus

20.00–20.30Paus

20.30–22.00 Dik­ten och hen­nes ämne. Hem i lit­te­ra­tu­ren Läs­ningar: Khashayar Nade­re­hvandi, Marie Hål­lan­der, Alek­san­der Mot­turi, Enel Mel­berg och Peter Nils­son, Göte­borgs Litteraturhus

22.00–03.00 Tex­tivals Offi­ci­ella Efter­fest på Folk

22.15–22.40 Kol­lek­tiv­läs­ning Bis­kops Arnös för­fat­tar­skola, Folk, Foa­jén

22.40–23.00 Läs­ning Chris­ter Boberg, Folk, Foa­jén

+ installation/performance av PAIAP

BARNENS TEXTIVAL lör­dag 2 APRIL 2016

Fri­lag­ret, Verkstaden

11.00–12.00 Fest­lig väl­komst­fest, Bygg en sago­koja med Anna Mat­tis­son och gör en pin med Tove Niska­kari. För barn i alla åldrar

12.00–13.00 Låt sagan få liv! Vi byg­ger en berät­telse till­sam­mans genom med dra­ma­pe­da­gog Linn Johans­son. Ålder: 6–9 år

13.30–14.30 Skriv din Hem-berättelse, Skrivworks­hop med för­fat­ta­ren, illust­ra­tö­ren och seri­e­ska­pa­ren Henri Gyl­lan­der. Ålder: 9–12 år

15.00–16.00Estrad­po­esi med Nino Mick, Vi tes­tar att rimma och komma ihåg utan­till. Ålder: 9–12 år

16.30–17.30 Bygg fram­ti­dens hem, Bygg ett hem med konst­nä­ren och works­hople­da­ren Tove Niska­kari i sko­jiga mate­rial. För barn i alla åldrar

Beskriv­ningar : pro­gram 2016

UTSTÄLLNINGAR

Ver­nis­sage­fru­kost

Tis­dag 29 mars 8.15–10.00 — Göte­borgs Litteraturhus

Öpp­ning och pre­sen­ta­tio­ner av samt sam­tal kring utställ­ning­arna Sahar Al-khateeb — what makes a house a home, where the rela­tion to soci­ety has a given place, Tex­ter­nas hem och Zofia Rydet — Zapis socjo­lo­giczny / Soci­o­lo­gi­cal Record.

Zofia Rydet — Zapis socjo­lo­giczny / Soci­o­lo­gi­cal Record

tis­dag 29 mars — tis­dag 5 april, Göte­borgs Litteraturhus

The house … is a reflec­tion of the soci­ety, civi­li­sa­tion, and cul­ture, from which it ori­gi­na­tes, there are no two simi­lar people or two simi­lar houses,” (Z. Rydet)

Foto­gra­fen Zofia Rydet föd­des 1911 i nuva­rande Ivano-Frankivsk, Ukraina och avled 1997 i Gliwice, Polen. Rydet bör­jade arbeta med sitt största opus — det omfat­tande por­trät­tet av polska hem: Zapis socjo­lo­giczny — vid 67 års ålder, då som en eta­ble­rad konst­när. Intres­set för de band som kny­ter per­so­ner till före­mål och arki­tek­tur är genom­gå­ende i Rydets konst­närs­skap; hur enskilda este­tiska pre­fe­ren­ser såväl som poli­tiska och reli­giösa åsik­ter mani­fe­ste­ras i pri­vata utrymmen.

Stora delar av Zofia Rydets foto­gra­fiska arkiv visa­des på moderna museet i Wars­zawa förra året och nu får vi ta del av tio utvalda bil­der ur konst­nä­rens mång­bott­nade arkiv. Zapis socjo­lo­giczny omfat­tar nära 20.000 bil­der från mer än hundra byar och stä­der främst i de polska regi­o­nerna Pod­hale, Övre Sile­sia och Suwałki samt bland annat Rumä­nien och forna Jugo­sla­vien. Vid Rydets död hade många av nega­ti­ven ännu inte läm­nat mörk­rum­met – i det ser vi ett foto­gra­fiskt arv kring tid, hem och liv som i sitt icke­full­bor­dade tillåts fortsätta.

Utställ­ningen öpp­nar med en ver­nis­sage­fru­kost då även utställ­ning­arna Sahar Al-khateeb — what makes a house a home, where the rela­tion to soci­ety has a given place och Tex­ter­nas hem invigs. Tis­dag 29 mars kl. 8.15–10. Utställ­ningen hänger till tis­dag 5 april och visas i sam­ar­bete med Polska insti­tu­tet i Stock­holm och Fun­dacja im. Zofii Rydet i Krakow.

Sahar Al-khateeb — what makes a house a home, where the rela­tion to soci­ety has a given place Tis­dag 29 mars — tis­dag 5 april, Göte­borgs Litteraturhus

Sahar Al-Khateeb är konst­när med bak­grund i Pales­tina, som under 2015 med­ver­kade i the apART­ment­pro­ject med What makes a house a home, where the rela­tion to soci­ety has a given place. Till Tex­tival Lit­te­ra­tur­fes­ti­val kom­mer Al-Khateeb med ett urval av skulp­tu­rer, mål­ningar och foto­gra­fier ur detta pro­jekt. Al-Khateeb kom­bi­ne­rar omfor­made möb­ler med mål­ningar och foto­gra­fier, för att skildra olika aspek­ter av för­hål­lan­det mel­lan jaget och samhället.

Här möter vi frå­gor kring att beskriva sin nuva­rande plats i rela­tion till sam­häl­let och upp­fatt­ningen av en ny kon­text vid sidan om kam­pen om att hitta en rela­tion till kon­cep­tet “hem”, inuti och utan­för den egna krop­pen, ur logiskt per­spek­tiv såväl som ur enskilda poe­tiska begär.

Moving from place to place but fin­ding the same inequa­lity between this self and any power of any society”

Sahar Al-Khateeb med­ver­kar också i ett sam­tal till­sam­mans med estrad­po­e­ten Nino Mick, lör­dag 2 april kl. 13.00–14.00.

Öpp­ning av utställ­ningen blir en ver­nis­sage­fru­kost då vi även öpp­nar utställ­ning­arna Zofia Rydet — Zapis socjo­lo­giczny / Soci­o­lo­gi­cal Record och Tex­ter­nas hem tis­dag 29 mars kl. 8.15–10. Vi bju­der på fru­kost. Utställ­ningen hänger till tis­dag 5 april.

Tex­ter­nas Hem

Tis­dag 29 mars — tis­dag 5 april, Fri­lag­rets kafé

Littera­tu­rens värld är fylld av olika typer av hem, bygg­na­der, boen­de­re­la­tio­ner och boen­de­kon­stel­la­tio­ner: fan­tas­tiska, roman­ti­se­rade, fabu­le­rade, talande, i peri­fe­rin och högst väsent­liga för berät­tel­sen och karaktärerna.

I Tex­ter­nas Hem hit­tas några av sagolit­te­ra­tu­rens olika hem, gene­ra­tions­ö­ver­skri­dande och norm­bry­tande, natur­nära och fan­ta­sikra­mande. Ensam­bo­en­den och byge­men­ska­per, kol­lek­tiv och famil­jer. Korta reflek­tio­ner, som skrap­ningar pre­cis under ytan, föl­jer beskriv­ningar av hem­mens funk­tion och varande i tex­terna. Ett tält, en borg och kre­a­ti­vi­tet mel­lan väg­gar. Ett cylin­der­hus, en vagn och en kopp med fat. En hatt­stuga, en höns­gård och en fly­gande uppfinnare.

I Tex­ter­nas Hem syns:

Böc­kerna om Mum­in­trol­len, av Tove Jansson

Bamse — värl­dens star­kaste björn, av Rune Andréasson

Böc­kerna om Pett­son och Fin­dus, av Sven Nordqvist

Serien med böc­ker om Bar­ba­papa, av Annette Tison och Talus Taylor

Ronja Rövar­dot­ter, av Astrid Lind­gren, och fil­men med samma namn i regi av Tage Danielsson

Skrot-Nisse, av Jan Lööf och manu­set till tv-serien med samma namn av samma författare

Böc­kerna om Katitzi, av Kata­rina Taikon

Våra dröm­mars land, av Jano­sch och tex­ten till punk­ban­det Charta 77:s Lilla Björn och Lilla Tiger

Berät­tel­ser från yttre för­or­ten, av Shaun Tan

Loranga Masa­rin och Dar­tan­jang, av Bar­bro Lind­gren och serie­bo­ken med samma namn teck­nad av Sara Olausson

PROGRAM FREDAG

Hélène Cix­ous och språ­ket som hem och flyktväg

Fre­dag 1 april 18:15–19.00, Göte­borgs Litteraturhus

Flyga och stjäla, det är den kvinn­liga rörel­sen, stjäla i språ­ket, få det att flyga.” Hélène Cix­ous, Medu­sas skratt

Hélène Cix­ous, f. 1937, upp­vuxen i Alge­riet och verk­sam i Paris sedan 1950-talet, är en väl­känd femi­nis­tisk tän­kare och för­fat­ta­rinna både innan­för och utan­för Frank­ri­kes grän­ser. För­u­tom sitt skön­lit­te­rära för­fat­tar­skap är hon även grun­dare av värl­dens första lär­cent­rum för femi­nism, Centre des recher­ches en Étu­des fémi­ni­nes. Cix­ous för­fat­tar­skap, som omfat­tar mer än 60 tit­lar, cir­ku­le­rar bland annat kring frå­gor om famil­je­re­la­tio­ner, skri­van­dets kropps­liga dimen­sio­ner, kvin­nans ali­e­na­tion i rela­tion till både skrift och kropp, samt den kvinn­liga skrif­tens radi­kala poten­tial.

Tex­tival har bju­dit in Cix­ous svenska över­sät­tare Sara Gor­dan och Kerstin Munck, aktu­ella med över­sätt­ningen av Medu­sas Skratt för ett sam­tal om Cix­ous för­fat­tar­skap och hen­nes för­hål­lande till skrif­ten. Sam­ta­let leds av Eve­lina Johans­son, dok­to­rand i genusvetenskap.

Sara Gor­dan f. 1972 är för­fat­tare, över­sät­tare och lit­te­ra­tur­ve­tare. Kert­sin Munck f. 1941 är över­sät­tare och lit­te­ra­tur­ve­tare och har bland annat skri­vit Att föda text. En stu­die i Hélène Cix­ous för­fat­tar­skap (2004). Gor­dan och Munch har till­sam­mans över­satt ett fler­tal av Cix­ous verk där­ibland roma­nen Inuti, dra­mat Bil­der av Dora och nu senast essän Medu­sas Skratt.

Att skriva är att komma hem. Att älska är att för­tvivla på ett mänsk­li­gare sätt.”

Fre­dag 1 april 19:15–20.00, Göte­borgs Litteraturhus

En skri­bent på en större tid­ning ral­je­rar när vi talar med varandra; han iro­ni­se­rar över alla dessa Conny, Sonny och Ronny som bara är vitt skräp. Han säger just så: ”Vitt skräp”. Kanske är det då jag till­slut bestäm­mer mig för att skriva, för det han talar om är mitt liv, mina vän­ner. Den ral­je­rande skri­ben­ten bor i samma stad som jag; ändå inte, ändå har han ald­rig bott i Malmö.” Kristian Lund­berg, En Hemstad (2013)

Dik­ten är en hem­komst till det som är främ­mande inom oss, skri­ver Kristian Lund­berg i den nya boken Jag rör mig mot en noll­punkt där allt är du (2015). En text som på en gång är en poe­tik och en dikt i sig, om skri­van­det, dess smärt­punk­ter och premisser.

Till Tex­tival kom­mer Lund­berg för att tala om rela­tio­nen till dik­ten, språ­ket och den skri­vande erfa­ren­he­ten. Om den rörelse med vil­ket han som för­fat­tare kom­mer till skrif­ten. Det blir ett sam­tal om klass och till­hö­rig­het och om dess plats i lit­te­ra­tu­ren, poe­sin, skri­van­det. Sam­ta­let leds av Eva Löwstedt.

Kristian Lund­berg, f. 1966 i Malmö, har sedan debut­dikt­sam­lingen Genom sep­tem­ber (1991) pub­li­ce­rat ett tret­ti­o­tal böc­ker i ett fler­tal olika gen­rer och tagit emot en mängd lit­te­rära pri­ser. Hans pro­duk­tion hålls ihop, inte av tro­he­ten till en viss genre, utan av en sär­skild och soli­da­risk blick på värl­den. Det stora genom­brot­tet kom med den själv­bi­o­gra­fiska berät­tel­sen Yar­den (2009) som skild­rar Lund­bergs tid som dag­lö­nare i Malmö hamn. Boken betrak­tas som en av de vik­ti­gaste moderna arbetarskildringarna.

Pro­gram­punk­ten genom­förs med stöd av Kul­tur i Väst.

Dik­ten och hen­nes ämne.  Hem i litteraturen

Fre­dag 1 april 20:30–22.00, Göte­borgs Litteraturhus

Hur skild­ras hem i den sam­tida lit­te­ra­tu­ren, hur ser dess fram­trä­del­se­for­mer ut? Vad är det för plat­ser och rela­tio­ner, vad är det för berät­tel­ser som skrivs fram?

Hur används hem­mets mil­jöer för poli­tiska frå­gor? Hur knyts hem till en mate­ri­ell eller geo­gra­fisk plats? Hur förs vi in i dessa sam­man­hang, i dessa (hem­liga) rum?

Om hon tvingas lämna ett hem, skil­jer sig då hem­met från där hon bor? Vad sägs om plat­sen, hem­met, denna slags position?

Tex­tival har bju­dit in nio sam­tida poe­ter och för­fat­tare att läsa tex­ter på temat hem. Första delen av två pre­sen­te­ras under fre­dag kväll. Läser gör Ghay­ath Almad­houn, Jila Mos­saed, David Väyry­nen och Lovisa Wessberg.

Ghay­ath Almad­houn, pales­tinsk poet, f. 1979 i Damas­kus, Syrien och idag bosatt i Stock­holm. Har stu­de­rat ara­bisk lit­te­ra­tur vid Damas­kus uni­ver­si­tet och pub­li­ce­rat tre dikt­sam­lingar. I Sve­rige har han pub­li­ce­rat Asy­lan­sö­kan (2010) och Till Damas­kus (2014), den senare skri­ven till­sam­mans med Marie Sil­ke­berg med vil­ken han även gör poe­si­film. Almad­houns verk har rönt inter­na­tio­nell upp­märk­sam­het och över­satts till ett fler­tal olika språk.

Jila Mos­saed f.1948 i Tehe­ran, Iran och sedan 1986 bosatt i Sve­rige. Hon debu­te­rade som poet på svenska 1997 med Månen och den heliga kon. På svenska har hon pub­li­ce­rat sex dikt­sam­lingar varav senast Jag föder rådju­ret (2015), den avslu­tande delen i en tri­logi om exi­lens iden­ti­tets­för­lust. På per­siska har hon pub­li­ce­rat ett fler­tal dikt­sam­lingar och två roma­ner. Mos­saed har vun­nit många pri­ser och utsågs 2013 till årets väst­svenska författare.

David Väyry­nen, f. 1983, upp­växt i byn Hak­kas och bosatt i Gäl­le­vare. Har gått Skurups folk­hög­sko­las skri­var­linje och pub­li­ce­rat dik­ter i ett fler­tal tid­ningar och tid­skrif­ter bland dem Glänta, Ord & Bild och Pro­vins. Väyry­nen skri­ver om hemtrak­terna och om män­ni­skorna som bor där. Om vik­ten att leva sida vid sida med andra, vara stolt över den en är och att en inte nöd­vän­digt­vis behö­ver allt det som res­ten av värl­den vill att en skall ta till sig.

Lovisa Wess­berg f. 1996, bosatt i Oslo. Hon är en del av spo­ken word-kompaniet Revo­lu­tion Poetry som med poe­sin i cent­rum ska­pat en ny scen för rös­ter och berät­tel­ser som tidi­gare haft svårt att få medial och konst­när­lig upp­märk­sam­het. Wess­berg skri­ver bland annat dik­ter om iden­ti­tet och hem­ma­hö­rig­het och hur det är att betrak­tas som ”inte rik­tigt svensk”.

PROGRAM LÖRDAG

Tex­tival Textmässa

Lör­dag 2 april 11.00–18.00, Frilagret

Text­mässan med utstäl­lande för­lag och aktö­rer fun­ge­rar som ett nav för Tex­tival Lit­te­ra­tur­fes­ti­val. Här hit­tas ett tret­ti­o­tal utstäl­lare — se vilka i slu­tet av detta pro­gram­blad — och besö­kare bjuds att bläddra, inspi­re­ras, prata, handla.

Med textmäs­san vill vi sär­skilt lyfta fram mindre för­lag och tid­skrif­ter med en kva­li­ta­tiv och/eller intres­sant utgiv­ning av skön­lit­te­ra­tur, kul­tur­de­batt och konst samt aktö­rer som med pro­duk­tion, pro­jekt eller verk­sam­het rör sig inom text, konst och samhälle.

Text­mäs­san ska också ses som en mötes­plats: mel­lan för­lag och för­läg­gare, konst­nä­rer och för­fat­tare, läsare och publik.

Att sy ett bord – fanzine

Lör­dag 2 april 11.00–18.00, Fri­lag­rets kafé

En helg i decem­ber 2015 och en helg i janu­ari 2016. Fyra för varandra främ­mande per­so­ner: Freja Arvids­son, Noémi Zelan­der, Clara Lar­s­son och Albin Bro­vina. Ett hus i Uddebo. Pen­nor, ord, klis­ter och pap­per, pap­per, pap­per. The Fan­tastic Fan­zine träf­fa­des under två hel­ger för att hitta ett skri­vande till­sam­mans, och för att göra ett fan­zine ihop. Med frå­gor kring hur vi ska­par kol­lek­tivt, vad bor­det som plats bety­der för käns­lan av hem och sam­man­hang och hur vi syr sam­man orden med bor­den i livet. Resul­ta­tet av hel­gerna blev fan­zi­net Att sy ett bord, ett både digi­talt och ana­logt fan­zine som har fysisk rele­ase på Tex­tival Lit­te­ra­tur­fes­ti­val. Här kom­mer de fyra zine-makarna att sam­las kring ett bord, sy sam­man orden med er som slår er ned och låta zinets kol­lek­tiva ska­pelse spela vidare i inter­ak­tion med fes­ti­val och kafégäs­ter: ett slags inter­ak­tiv släppfest.

Bis­kops Arnös för­fat­tar­skola läser på temat hem

Lör­dag 2 april 12.00–13.00, Göte­borgs Litteraturhus

Sedan 60-talet är Biskops-Arnö mötes­plats för för­fat­tare, kri­ti­ker, lit­te­ra­tur­fors­kare och kul­tur­för­med­lare från hela Nor­den. I folk­hög­sko­lans kur­ser intar lit­te­ra­tu­ren och skri­van­det en fram­skju­ten plats.

Till Tex­tival Lit­te­ra­tur­fes­ti­val kom­mer åtta ele­ver från för­fat­tar­sko­lan att läsa text på temat hem. Läser gör Johanna Lar­s­son, Hanna Alvage, Camilla Pape, Kim Gustafs­son Gerda Bost­röm, Sofia von Sch­ma­len­see, Filip Lind­berg och Julia Kiel­mann.

Rät­ten till staden

Lör­dag 2 april 12.00–13.00, Fri­lag­ret, Black box

Gent­ri­fi­e­ring: pro­ces­sen när grup­per med mer resur­ser flyt­tar in i ett område och tränger undan de som redan bor där. Gent­ri­fi­e­ring sker exem­pel­vis genom påkos­tade nybyg­gen eller genom nyin­flytt­ning av invå­nare med betyd­ligt högre inkoms­ter än den ursprung­liga befolk­ning­ens. Gent­ri­fi­e­ring ses av en del som en natur­lig del av sta­dens utveck­ling medan kri­tiska rös­ter menar att den är ett uttryck för att mark­nads­kraf­terna tar över på bekost­nad av de boende.

Sam­ti­digt blir nöd­vän­diga reno­ve­ringar till  lyx­re­no­ve­ringar och ger fas­tig­hets­ä­ga­ren möj­lig­het att höja hyrorna så kraf­tigt att män­ni­skorna som bor där tvingas flytta.  Var får invå­narna plats när hyresvär­darna chock­hö­jer hyrorna, när kapi­ta­let flyt­tar in, när bostads­bris­ten är ett fak­tum och myc­ket lite nytt byggs?  Vem har rätt till sta­den?
Detta dis­ku­te­ras i ett sam­tal med Cata­rina Thörn, Daniel Car­len­fors, Mat­tias Axels­son och Anders Törnquist.

Cata­rina Thörn är docent och uni­ver­si­tets­lek­tor vid Insti­tu­tio­nen för kul­tur­ve­ten­ska­per på Göte­borgs uni­ver­si­tet. I hös­tas utkom boken Den urbana fron­ten, där Cat­ha­rina, till­sam­mans med Kata­rina Despo­to­vic, syn­lig­gör den kom­mu­nala gent­ri­fi­e­ringen av Kvillebäcken.

Daniel Car­len­fors dri­ver till­sam­mans med Mat­tias Axels­son den bostads­po­li­tiska podcas­ten Pen­ny­pod­den och den ide­ella för­e­ningen Alla ska kunna bo kvar. Daniel är enga­ge­rad i Nät­ver­ket Pen­ny­gång­ens Fram­tid, Hyres­gäst­för­e­ningen och Vänsterpartiet.

Mat­tias Axels­son enga­ge­rad i Pen­ny­gång­ens Fram­tid och Hyres­gäst­för­e­ningen. Han dri­ver bland annat den bostads­po­li­tiska podcas­ten Pen­ny­pod­den och den ide­ella för­e­ningen Alla ska kunna bo kvar, som job­bar för att sätta fokus på de soci­ala aspek­terna som drab­bar de boende när fas­tig­hets­ä­ga­ren höjer hyrorna dramatiskt.

Anders Tör­nquist Lek­tor vid Insti­tu­tio­nen för soci­alt arbete vid Göte­borgs Uni­ver­si­tet och före­stån­dare vid Cent­rum för urbana stu­dier Ham­mar­kul­len – ett sam­ar­bete, mel­lan Göte­borgs Uni­ver­si­tet och Arki­tek­tur på Chal­mers, för att knyta an till andra delar än city och öka till­gäng­lig­he­ten till universitetet.

Fol­ket i Bild pre­sents: Home made comics

Lör­dag 2 april 12.00–13.00, Fri­lag­ret, Logen

Hur många verk fast­nar inte hemma i byrå­lå­dor och skiss­block? Vad krävs för att bli pub­li­ce­rad, göra en pub­li­ka­tion, dupli­cera text och bild och sprida sina als­ter? Inte myc­ket, ska det visa sig i detta panel­sam­tal och works­hop, med kul­tur­fron­tens redak­tör och några av Sve­ri­ges hetaste seri­e­teck­nare och fan­si­nis­ter som delar med sig av tips och trix och inspi­re­rar alla del­ta­garna till att bli sina egna utgivare.

Med­ver­kar gör: Lucas de Vivo, Mats Jons­son och Johan­nes Aggro Tor­stens­son, Ste­fan Petrini, Plu­to­nium Comics  m.fl.

Sahar Al-khateeb — Nino Mick — samtal

Lör­dag 2 april 13.00–14.00, Göte­borgs Litteraturhus

Sahar Al-Khateeb konst­när och kom­bi­ne­rar i sitt arbete skulp­tu­rer av ombyggda och omfor­made möb­ler med mål­ningar och foto­gra­fier. Ver­ken skild­rar olika aspek­ter av för­hål­lan­det mel­lan jaget och sam­häl­let såväl som kam­pen om att hitta en rela­tion till kon­cep­tet “hem”, inuti och utan­för den egna krop­pen, ur logiskt per­spek­tiv såväl som ur enskilda poe­tiska begär. Mel­lan 29 mars och 5 april visas valda delar ur Sahars verk på Göte­borgs Litteraturhus.

Nino Mick är estrad­poet och seri­e­teck­nare med bas i Göte­borg. När Nino Mick står på scen rik­tas de ver­bala käft­smäl­larna mot hete­ro­nor­men, två­sam­hetsnor­men, mot grän­serna och den hbtq-inkompetenta asyl­po­li­ti­ken. Kär­le­ken, soli­da­ri­te­ten och sam­tyc­kes­kul­tu­ren firas. Norm­kri­ti­ken, sex­u­al­po­li­ti­ken och fittsex­ly­ri­ken flödar.

På Tex­tival Lit­te­ra­tur­fes­ti­val möts Sahar Al-Khateeb och Nino Mick i ett sam­tal om hem och ska­pande. Hur que­era sto­lar ske­var ett sam­man­hang, där poesi på scen berät­tar mer än alla bil­der. Där en kros­sad och kro­kig stol mel­lan andra raka sto­lar säger någon­ting om famil­jens form — på samma sätt som poe­sin under­sö­ker käns­lan av att vara hemma eller ger ett fri­rum mel­lan nor­mer och kate­go­ri­se­ringar. Där gestal­tan­det i text, bild och skulp­tur blir berät­tel­ser om krop­pen, iden­ti­te­terna och plat­sen. Det blir en poe­tisk och konst­när­lig resa kring ska­pande och för­stå­else inuti krop­pen, ut ur krop­pen genom män­ni­skor och plat­ser, poli­tik och övertygelser.

Längs,   genom,             mot och

Lör­dag 2 april 13.00–14.00, Fri­lag­ret, Logen

Hur för­hål­ler vi oss till tex­ten och skri­van­dets hem­vis­ter, för­flytt­ningar och förskjutningar?

Text­be­grep­pet är idag under omför­hand­ling och uti­från erfa­ren­he­ter från de olika konst­när­liga och soci­ala fält som vi är verk­samma inom, vill vi tala om denna (om)förhandling och rörelse. Vi, som många andra, söker ett språk för hur vi ska benämna den pågående utveck­lingen av ett utvid­gat skri­vande och dess rum: inom vilka dis­kur­ser och prak­ti­ker kan vi delta i for­man­det av dessa fram­tida plat­ser? Vad är skill­na­den mel­lan text och lit­te­ra­tur, och hur skil­jer sig deras rum åt? Genom att rikta vår upp­märk­sam­het mot frå­gan om vilka eko­no­mier som styr vad för utrym­men som är möj­liga att skriva in sig i, och vad som vill­ko­rar grän­serna för dessa, vill vi tala om tex­ten som ett gemen­samt läsande. Hur kan ett konst­när­ligt sam­tal eller sam­ar­bete upp­rätt­hål­las i en tid där for­men för verk­sam­het är så inrik­tad på pro­duk­tion, resul­tat och presentation?”

Till Tex­tival kom­mer Caro­line Taracci Nils­son, Moa Fran­zén och Frida Sand­ström som är gäst­re­dak­tö­rer för tid­skrif­ten Kri­ti­ker, nr 39, vars tema är ”rörelse” och som kom­mer ut i mit­ten av april.

Vad är ett hem? Vem har rätt att känna sig hemma?

Lör­dag 2 april 13.00–14.00, Fri­lag­ret, Black Box

Ett sam­tal mel­lan för­fat­tarna The­rese Gran­wald och Johan Blomgren.

I roma­nen Ty riket är ditt av The­rese Gran­wald möter vi tre kvin­nor som alla söker sitt hem hos någon/något annat. Sara lever i någon annans hem med någon annans barn och fru. Hon söker sitt hem i för­sam­lingen och tron. Hon söker sitt hem hos pas­torn som dri­ver henne långt från ban­den till den egna famil­jen. Eva söker sitt hem hos mak­ten och man­nen som vill skapa och regera över riket. Även hon drivs bort från familj och hem­vist. Anna söker sitt hem i kons­ten och kär­le­ken och klip­per ban­den med familj och vän­ner för att ge allt av sig själv till Andreas.

I Johan Blom­grens kom­mande kol­lek­tiv­ro­man möter vi ett antal indi­vi­der i dagens Malmö, som alla söker sitt hem, i sig själva, i rela­tio­nen de lever i, i sta­den och lan­det de bebor.

Är det sant att “home is where the heart is”? Hur hit­tar en hem? Är hem något en eröv­rar, eller något en bjuds in i? Kan vi någon­sin skapa ett hem om vi är främ­lingar för varandra? Är hem över­hu­vud­ta­get en plats, eller ban­det mel­lan män­ni­skor? Och om dessa band förtvi­nar eller kapas av, står vi då inte alla hemlösa?

Therése Gran­wald är lärare på För­fat­tar­sko­lan vid Lunds Uni­ver­si­tet. Hon debu­te­rade med roman Ty riket är ditt våren 2015 på Lo Söll­gårds förlag.

Johan Blom­gren debu­te­rar hös­ten 2016 på Lo Söll­gårds för­lag. Han har arbe­tat med barn– och ung­domskul­tur på Rosen­gård i fem­ton år, där han bland annat ver­kade som dra­ma­ti­ker och skrivpedagog

Att tömma ett hem — 100 dagar av behov och begär

Lör­dag 2 april 14.00–15.00, Fri­lag­ret, Black box

Hur många möb­ler behö­ver ett hem? Vad behövs för att tri­vas? Vilka ting behövs för att kunna leva?

Pro­jek­tet 100 dagar av behov och begär är form­gi­va­ren Kristina Schultz exa­mens­ar­bete i indu­stri­de­sign på Konst­fack. Till­sam­mans med sambo och barn tömde hon lägen­he­ten på allt, där­ef­ter bör­jade hon till­verka det allra nöd­vän­di­gaste för att klara sig. Det blev ett pro­jekt om behov och begär, en under­sök­ning av vad vi tyc­ker oss behöva och varför.

Som form­gi­vare har det varit vik­tigt för Schultz att reflek­tera över hem­mets cen­trala roll som iden­ti­tets­ka­pare och om hur vi ten­de­rar att i allt större utsträck­ning kon­su­mera oss till våra iden­ti­te­ter. Med pro­jek­tet ville hon syn­lig­göra och väcka frå­gor rela­te­rade till mate­ri­ell kul­tur i hem­miljö och sam­ti­digt kri­ti­sera kon­stru­e­ran­det av hem­met som en poten­ti­ell livsstilsmarkör.

Tex­tival har bju­dit in Kristina Schultz att tala om pro­jek­tet 100 dagar av behov och begär till­sam­mans med Mat­tias Gunnarsson.

Kristina Schultz, f. 1983, verk­sam i Stock­holm. Hon är form­gi­vare, utbil­dad vid Konst­fack i Stock­holm, och använ­der design och form­giv­ning för att ställa frå­gor om soci­ala ämnen.

Mat­tias Gun­nars­son är konst­när och uni­ver­si­tets­lek­tor i design, med inrikt­ning mot rums­de­sign, vid Hög­sko­lan för design och konst­hant­verk i Göteborg.

Nes­hast as a state of conversation

Lör­dag 2 april 14.00–15.00, Fri­lag­ret, Logen

Hur möts och för­hand­lar vi med gemen­samma och indi­vi­du­ella för­hål­lan­den inom ramen för de gräns­till­stånd som skil­jer oss åt?

Nes­hast är farsi och beskri­ver ett till­stånd då tid delas, till exem­pel över en kopp kaffe. De som med­ver­kar talar vän­ligt med varandra, kanske vill de komma fram till sva­ret eller lös­ningen på en fråga som de stäl­ler sig eller för en situ­a­tion som de befin­ner sig i. Vid denna nes­hast är frå­gan hur sam­talsprak­ti­ker kan omdis­tri­bu­era erfa­ren­het och ansvar, samt till­gång till rum och uttryck.

Samira Mota­zedi och Frida Sand­ström befin­ner sig i ett sam­tal sedan hös­ten 2015. De möt­tes i det gemen­samma intres­set kring hur rös­ter och erfa­ren­he­ters dis­tri­bue­ras av insti­tu­tio­ner och eko­no­mier i vilka de ver­kar eller befin­ner sig i ofri­vil­ligt. Med avstamp i den skri­vande erfa­ren­he­ten under­sö­ker de hur de med sina respek­tive poli­tiska och per­son­liga för­hål­lan­den i Sve­rige, i arbets­li­vet, i lit­te­ra­tu­ren, kan omför­handla en på för­hand given till­gång till rum och uttryck. I detta sam­tal kom­mer Samira Mota­zedi, Frida Sand­ström och Masoud Vatank­hah att tala om sam­ar­be­tet och sam­ta­let som en metod för att verka mel­lan este­tiska regi­mers indi­vi­du­a­li­se­ring och frag­men­te­ring av verk­sam­he­ter och erfa­ren­he­ter. De arbe­tar för när­va­rande alla med per­for­man­cen Tur­ning to a nes­hast (2015), som söker omför­handla asy­lin­ter­vjuns polära (samtals)strukturer och som här också kom­mer att tjäna som exem­pel i samtalet.

Många tror att vi inte vill stanna. Men det finns ingen som vill vandra om man har ett hem”. Lör­dag 2 april 14.30–15.30, Göte­borgs Litteraturhus

Marita Busk och Marius Pru­te­anu kom­mer till Tex­tival lit­te­ra­tur­fes­ti­val för ett sam­tal med Sofia Hul­tqvist om hem och hem­lös­het och om den anti­zi­ga­nism som dri­vit och dri­ver män­ni­skor fram och till­baka över kom­mun– och nations­grän­ser. Hur känns det när rege­ring­ens sam­ord­nare går ut med att romska barn inte skall få gå i sko­lan för att Sve­rige inte är deras hem­land? Hur defi­ni­e­rar vi hem och vem har tolk­nings­fö­re­trä­det? — är några av de frå­gor som sam­ta­let berör.

Marita Busk har erfa­ren­he­ter av att vandra på Sve­ri­ges vägar med för­hopp­ningen att få byta till sig mat eller en varm sov­plats. Hon har fått höra att hon inte vill stanna på en plats, att det sit­ter i blo­det. Marita fick ett hem för första gången i vuxen ålder och är för­äl­der till flera barn.

Marius Pru­te­anu har sedan han var tio år bott på olika plat­ser runt om i Västsve­rige. Genom TV, före­läs­ningar och utställ­ningen Vi är Romer (Göte­borgs stads­mu­seum) har Marius bli­vit en offent­lig per­son men kan fort­fa­rande inte vara säker på att få stanna eller känna sig hemma, trots att han är EU-medborgare.

Sofia Hul­tqvist är jour­na­list och med­för­fat­tare till boken och utställ­ningen Vi är romer.

Pro­gram­punk­ten inleds med att Monika Hirsch berät­tar om hen­nes kom­mande bok Det Tysta Arvet — romer i skug­gan av ett folk­mord som snart ges ut. Där berät­tar romer, över­le­vande och barn till över­le­vande, om sina min­nen från andra världs­kri­gets Europa.

Kort­film / Poesifilm

Lör­dag 2 april 15.00–16.00, Fri­lag­ret, Black box

HEMLAND

Sara Broos, Sve­rige, 2015, 14 minuter

En ung kvinna flyr kri­get i Syrien och ham­nar i Sve­rige. Musi­ken för henne i dröm­men till­baka till hem­lan­det. Min­nena är kopp­lade till olika låtar. Spe­ci­ellt en har följt henne genom hela livet och blir en länk mel­lan det gamla och det nya, en låt av det norska pop­ban­det A-ha.

Sara Broos debu­te­rade med kort­fil­men Time To Be 2003, som vann pris för bästa film på Köpen­hamns kort­films­fes­ti­val Cos­mic Zoom. Hon lång­films­de­bu­te­rade 2012 med För dig naken, en kär­leks­hi­sto­ria med konst­nä­ren Lars Lerin. Fil­men erhöll Dra­gon Award för bästa svenska doku­men­tär på Göte­borg Inter­na­tio­nal Filmfes­ti­val 2012 och bästa Nor­diska Doku­men­tär på Nor­dic Docs i Fred­rikstad, Norge 2013

SNOW

Marie Sil­ke­berg och Ghay­ath Almad­houn, Sve­rige, 2015, 4 minuter

THE CELEBRATION

Marie Sil­ke­berg och Ghay­ath Almad­houn, Sve­rige, 2014, 9 minuter

THE CITY

Marie Sil­ke­berg och Ghay­ath Almad­houn, Sve­rige, 2012, 7 minuter

Tre poe­si­fil­mer av poe­terna Ghay­ath Almad­houn och Marie Sil­ke­berg som utfors­kar vide­po­e­si­gen­ren i rela­tion till berät­tel­ser om krig och öde­läg­gelse. Bland annat en flyg­tur över spill­rorna av efter­krigs­ti­dens Ber­lin som åter­speg­lar Syri­ens när­varo i Euro­pas förflutna.

SIFAV — Cut up — skapa andra rum med andra visioner

Lör­dag 2 april 15.30–16.30, Fri­lag­ret, Logen

Söderorts Insti­tut för Andra Visio­ner — Sifav — är en konst­närs­grupp som sedan 2012 arbe­tar med sta­den och det gemen­samma. Grup­pen består av Sarah Deger­ham­mar, Maryam Fanni, Elof Hell­ström och Klara Mei­jer.

Till Tex­tival Lit­te­ra­tur­fes­ti­val kom­mer Sifav med en cut-up-workshop. Genom hand­ar­bete ges en möj­lig­het att hitta nya ingångar till stads­för­ny­el­sens visu­ella uttryck och den nyli­be­rala och kapi­ta­lis­tiska stads­styr­ning som lig­ger bakom. I verk­sta­den kopp­las mäk­laran­non­ser, styr­do­ku­ment, visions­bro­schy­rer, mark­nads­fö­rings­bil­der och hemma hos-reportage ihop med teo­re­tiska och skön­lit­te­rära tex­ter om hem, iden­ti­fi­ka­tion och pengaflöden.

Den första cut-up-workshopen Sifav höll var på Hyres­gäst­för­e­ning­ens lokal Väv­sto­len i Höka­rängen, Stock­holm, våren 2013 och har senare gjorts även på Cyklo­pen, Konst­hall C och Hög­da­lens fol­kets hus. Cut-upsen har fun­ge­rat som ett möj­ligt sätt att skapa agens i för­hål­lande till annars fär­diga bil­der, lik­som ett sätt att prata om bil­der som i sin mängd och enhet­lig­het vi annars kan pas­sera utan att notera. Klip­pan­det och klist­ran­det blir ett möj­ligt sätt att omför­dela i det sinn­liga, och en påmin­nelse om att ska­pande sker i dia­log och i rela­tion. Cut-up-metoden för­hål­ler sig nära syjun­tetra­di­tio­nen genom sät­tet att skapa andra rum och utfors­kan­det av hur ett gemen­samt görande påver­kar samtalet.

Hun er vred/Hon är arg

Lör­dag 2 april 15.30–16.00, Göte­borgs Litteraturhus

Dagarna innan Tex­tival Lit­te­ra­tur­fes­ti­val 2016 utkom­mer Maja Lee Lang­valds upp­märk­sam­made dikt­sam­ling Hon är arg i svensk över­sätt­ning av Kristo­fer Folk­ham­mar och Johanne Lykke Holm.

Hon är arg är ett poe­tiskt och ursin­nigt vitt­nes­mål om upp­le­vel­sen att vara adop­te­rad, men också en kri­tisk gransk­ning av den adop­tions­in­du­stri som omsät­ter 15 mil­jo­ner dol­lar per år enbart i Syd­ko­rea. Här blan­das reflek­tio­ner kring arv, etni­ci­tet, genus, krig och glo­bal ojäm­lik­het med en djupt per­son­lig berät­telse från Dan­mark och Seoul.

Till Tex­tival kom­mer Maja Lee Lang­vad och Kristo­fer Folk­ham­mar för att läsa ur Hun er vred/Hon är arg.

Maja Lee Lang­vad f. 1980 i Seoul och upp­vuxen i Dan­mark. Hon debu­te­rade 2006 med dikt­sam­lingen Find Hol­ger Danske som följ­des av Hun er vred (2014) och Find Hol­ger Danske Appen­dix (2014). Hon har varit redak­tör för den lit­te­rära tid­skrif­ten Banana Split. Mel­lan 2007 och 2010 var hon bosatt i Seoul där hon enga­ge­rade sig i den adop­tions­kri­tiska rörelsen.

Kristo­fer Folk­ham­mar f. 1983 är för­fat­tare, lit­te­ra­turkri­ti­ker och över­sät­tare. Han debu­te­rade 2011 med roma­nen Isak & Billy och pub­li­ce­rade dikt­bo­ken När han kysste mig för­lo­rade jag allt 2012. Hös­ten 2015 utkom roma­nen Magis­ter­le­karna.

För­va­ret / Flyktingfängelser

Lör­dag 2 april, 16.00–17.00, Fri­lag­ret, black box

I utkan­ten av Flen hålls 30 per­so­ner inlåsta på obe­stämd tid i vän­tan på tvångs­ut­vis­ning. Sop­hie och Sol­veig äls­kar sitt jobb på för­va­ret, men brot­tas med grän­sen mel­lan att vara tjäns­te­per­son och med­män­ni­ska. Aina lever i skräc­ken över att skic­kas till­baka till Tjetje­nien. Sami, den unga rebel­len, här­dar ut genom att sätta ord på orättvisorna.

För­va­ret (2015) är en hyl­lad och pri­sad doku­men­tär ini­från Migra­tions­ver­kets låsta för­var regis­se­rad av Anna Pers­son och Shaon Chakra­b­orty, pro­du­ce­rad av Anna Weitz/RåFILM.

Flyk­ting­fäng­el­ser — En bok om Migra­tions­ver­kets för­var (Ver­bal för­lag, 2016) är en anto­logi sam­man­satt av Lina Myritz, Eli­nor Her­mans­son, Tove Stenqvist och Ulrika Anders­son om nio mer eller mindre oan­sen­liga bygg­na­der run­tom i lan­det och de per­so­ner som sit­ter inlåsta däri. Det är också en upp­ma­ning till kamp för en soli­da­risk migra­tions­po­li­tik. Anto­lo­gin byg­ger på för­varstag­nas egna berät­tel­ser, bland annat inhäm­tade genom en skri­var­cir­kel på för­va­ret i Åstorp. I boken hörs också anhö­riga, akti­vis­ter och fors­kare.  “Per­so­na­len ville bryta ned mig, mina vän­ner gjorde allt för rädda mig. Det visar att man kan välja sida, man kan välja vem man vill vara.” — Mokhtar Fadai

Här möts Anna Pers­son, Sami Hsini, Ulrika Anders­son och Mokhtar Fadai i ett sam­tal kring erfa­ren­he­ten av att vara oskyll­dig men inlåst, om arbe­tet med att agera mega­fon åt män­ni­skor som tys­tas. Om hur för­va­rens existens ska­ver mot den svenska själv­bil­den och om hur den utbredda okun­ska­pen om för­var påver­kar sam­häl­let i stort och de för­varstag­nas liv specifikt.

Klubb Fenix – hjär­tats språk

Lör­dag 2 april 16:30–18.00, Göte­borgs Litteraturhus

När man tvingas fly för­lo­rar man sitt hem i dub­bel bemär­kelse, det kon­kreta hem­met och sitt hem­land. Både den dolda och den öppna rasis­men lik­som främ­lings­fi­ent­lig­he­ten gör det svårt att upp­leva det nya lan­det som sitt hem. De invand­rade käm­par på två fron­ter: å ena sidan mot främ­ling­ska­pet som värd­lan­det för­stär­ker och å andra sidan mot ten­den­sen hos den emi­gre­rade grup­pen att iso­lera sig som ett svar på främ­lings­fi­ent­lig­he­ten. Dessa för­hål­lan­den gör sig ofta påminda i de invand­rade för­fat­tar­nas texter.

Att hitta hem i svens­kan, ett språk man lär sig som vuxen, kan präglas av barns­lig upp­täc­karglädje men kan också vara myc­ket svårt. Olika språk inne­bär olika sätt att tänka, och att leva och skriva i olika språk­värl­dar kan vara krä­vande. Men det finns ett språk som strun­tar i nations­grän­ser, hud­färg och reli­gion, ett språk som över­vin­ner hin­der och som gör att en män­ni­ska all­tid kan känna sig hemma – hjär­tats språk. Låt oss använda det språ­ket mera, i lit­te­ra­tu­ren lika väl som i livet.” Klubb Fenix 2016

Klubb Fenix (f d Lost in Migra­tion) är ett väst­svenskt exil­för­fat­tar­nät­verk som uti­från den gemen­samma exil­si­tu­a­tio­nen träf­fas, byter erfa­ren­he­ter och pro­du­ce­rar olika pro­jekt. Till Tex­tival kom­mer sex ur för­fat­tar­nät­ver­ket att läsa tex­ter på temat hem och exil.

I anslut­ning till läs­ning­arna med­ver­kar även mail-art-projektet BILAGA — limi­ted edi­tions med ett släpp av nya num­ret, där Klubb Fenix age­rar gäst­konst­nä­rer.  BILAGA är ett konst– och för­lags­pro­jekt av konst­nä­rerna Mari Lagerquist & Lina Pers­son som fyra gånger per år ger ut text­konst, poesi, objekt, col­lage, tryck­sa­ker med mera — vilka leve­re­ras till pre­nu­me­ran­ter via brev.

Sveza Daceva-Filipova, f. 1953 i Bul­ga­rien, flyt­tade 1983 till Istan­bul och sedan till Rom, är sedan 1988 bosatt i Strömstad. Hon har pub­li­ce­rat åtta dikt­sam­lingar där­ibland Utsikt från ett fågelbo (2010), skri­vit dra­ma­tik och är över­sät­tare från svenska till bul­ga­riska. Hon är spe­ci­a­list i sla­viska språk, lit­te­ra­tur och histo­ria och dis­pu­te­rade 2001 i etnologi.

Soley­man Gha­se­mi­ani, f. 1959 i Sar­dasht i västra Iran, flyt­tade 1984 till Sve­rige. Han har pub­li­ce­rat sju dikt­sam­lingar på kur­diska och tre på per­siska. Den största delen av hans dik­ter på kur­diska är skrivna innan han flyt­tade till Sve­rige. Dik­terna pub­li­ce­ra­des i olika tid­skrif­ter eller spreds ille­gat i Iran och Irak. Först i Sve­rige kom de ut i bok­form. På svenska har han bland annat pub­li­ce­rat Sätt loc­ket på (1997) och Och jag tap­par orden (2007).

Jana Witt­hed, född och upp­vuxen i Prag, kom till Sve­rige som poli­tisk flyk­ting. Är verk­sam som för­fat­tare, jour­na­list och över­sät­tare. Hon har pub­li­ce­rat ett fler­tal dikt­sam­lingar på tjec­kiska och med­ver­kat i kul­tur­tid­skrif­ter. I Sve­rige har hon kom­mit ut med dikt­sam­lingen Kri­stal­lan­dets skepps­brutna (2008) och pub­li­ce­rat sig i ett fler­tal tid­skrif­ter och med­ar­be­tat i tre anto­lo­gier.  Hen­nes dik­ter är över­satta till sex språk.

Kristín Bjar­na­dót­tir, är född och upp­vuxen på Islands nord­kust. Bor på väst­kus­ten i Sve­rige sedan 80-talet. Verk­sam som essä­ist, över­sät­tare och poet, på isländska och svenska. På svenska har hon pub­li­ce­rat Jag lutar mig mot dig och fly­ger (2009). Hon har arbe­tat med många olika yrken bland dem som ser­vi­tris ombord på båt, fisk­pac­kare på fisk­fa­brik, kock på trå­lare, tid­nings­dis­tri­butör, skå­de­spe­lare, dra­malä­rare, över­sät­tare, radi­o­pro­du­cent folk­sång­are, vård­bi­träde i hem­tjänst, musi­kalar­tist, kul­tur­jour­na­list och poet.

Axîn Welat kom­mer från den syriska delen av Kur­dis­tan och bor idag i Sve­rige. Hon skri­ver dik­ter på kur­diska och ara­biska samt över­sät­ter. Hon har pub­li­ce­rat flera dikt­sam­lingar. På svenska En apri­kos två körs­bär från 2012.

Laura Popa, f. 1975 i Rumä­nien och bosatt i Sve­rige sedan 2000. Hon är verk­sam som för­fat­tare, för­läg­gare och konst­när. Debu­te­rade 2012 med dikt­sam­lingen Som en medi­ta­tiv chaconne och har pub­li­ce­rat fyra barn­böc­ker och en roman. Popa har stu­de­rat lit­te­ra­tur– och språk­ve­ten­skap både i Sve­rige och i Rumä­nien och del­ta­git i kur­ser i kre­a­tivt skri­vande i Stock­holm, Norr­kö­ping, på Upp­sala uni­ver­si­tet och Göte­borgs universitet.

Kol­lek­tiv­lyss­ning: Ända till Smy­ge­huk – radi­o­no­vell av Ninni Holmqvist

Lör­dag 2 april 17.00–18.00, Fri­lag­ret, Black box

Vad hän­der när den punkt i livet var du kanske kän­ner dig som tryg­gast och säk­rast – ditt hem – plöts­ligt blir plat­sen för avslö­jan­det av en fruk­tans­värd mörk och obe­hag­lig hem­lig­het? Ända till Smy­ge­huk hand­lar om ett åld­rat par – vars äkten­skap sar­gats i kan­terna och var – deras cen­trala punkt – hem­met, plöts­ligt och dras­tiskt för­vand­las till en full­stän­dig främ­ling som måste undflys.

Ända till Smy­ge­huk av Ninni Hol­mqvist, är en spe­ci­al­skri­ven novell för SR:s Radi­o­no­vell­sida. För­fat­ta­ren Ninni Hol­mqvist gjorde en upp­märk­sam­mad debut 1995, med novell­sam­lingen Kostym. Upp­lä­sare av novel­len är skå­de­spe­la­ren Anna Persson.

Vårt vir­tu­ella hem

Lör­dag, 2 april 17.15–18.00, Fri­lag­ret, Logen

Hur har vi det egent­li­gen med grän­sen mel­lan det vir­tu­ella och det “verk­liga”? Och hur påver­kas den tra­di­tio­nella tolk­ningen av hem­met av att hela värl­den — via nätet — flyt­tar in?

Roma­nen taurus blogg föl­jer blog­garna i por­ta­len ”taBlogg” och berät­tar deras liv enbart genom de inlägg de skri­ver där. Blog­ga­ren ”taurus” ver­kar veta mer om de andra än vad som är rik­tigt nor­malt och då den ena obe­hag­liga hem­lig­he­ten efter den andra avslö­jas i hans inlägg, bör­jar de andra blog­garna att sam­ar­beta för att ta reda på vem han är. Por­ta­len bin­der dem starkt sam­man och får som­liga av dem att vilja träf­fas i verk­lig­he­ten, med de ris­ker det inne­bär. Per­so­nerna i boken kom­mer från olika soci­ala bak­grun­der och deras skrif­tande blogg­språk lyfts in i roma­nen. Boken kan ses som ett form­ex­pe­ri­ment, där blogg­for­men utma­nar roman­for­men, där soci­o­lek­terna utma­nar varandra och där den vir­tu­ella värl­den utma­nar verk­lig­he­ten. Roma­nen är skri­ven av Emőke Anders­son Lipcsey f. 1957 i Bud­a­pest, Ungern. Emőke är för­fat­tare, poet, över­sät­tare, fri­lans­jour­na­list och musi­ker. Hon bör­jade sin lit­te­rära bana som avantgarde-poet med lyriska tex­ter och visuell-poetiska verk vid tid­skrif­ten Magyar Műhely i Paris. På senare tid skri­ver hon mest roma­ner och artik­lar om sam­hälls­liv och kul­tur med svensk och ungersk anknyt­ning. Emőke bor i Sve­rige sedan 1984.

Med utgångs­punkt i roma­nen taurus blogg kom­mer för­fat­ta­ren Emőke Anders­son Lipcsey att sam­tala med arran­gö­ren och kul­tur­ve­ta­ren Victo­ria E. Kiss om hur den tra­di­tio­nella tolk­ningen av hem­met är under upp­lös­ning.  Vår verk­lig­het blir – i takt med att tek­ni­ken utveck­las – allt mer digi­tal. Frå­gan om var vi hör hemma, i verk­lig­he­ten eller i den vir­tu­ella värl­den – blir cen­tral. Och går det ens att skilja dessa två åt?

Ett eget rum – tre för­fat­tare i dia­log med Vir­gi­nia Woolfs klas­siska verk

Lör­dag 2 april 2016 18.00–19.00, Göte­borgs Litteraturhus

Klas­siska tex­ter gene­re­rar stän­digt nya läs­ningar. I Ett eget rum (1929) ska­par Vir­gi­nia Woolf en for­mel för kvin­nors intel­lek­tu­ella, eko­no­miska och soci­ala fri­gö­relse som fått ett oer­hört genom­slag. Wolfs essä påmin­ner oss om att tex­ter inte föds i ett vakuum, att vi behö­ver utrymme och eko­no­misk trygg­het för att kunna skriva. Men det egna rum­met är inte bara en fysisk plats utan i lika hög grad ett till­stånd, ett utrymme som måste erövras.

Ett eget rum har sedan den skrevs för snart hundra år sedan gene­re­rat många olika läs­ningar. Men det är stor skill­nad mel­lan Woolfs pro­blem rörande det egna rum­met och våra pro­blem idag. Kanske hand­lar de vik­tiga frå­gorna idag om vilka rum som är slutna och vilka tan­kar som inte kan tän­kas. Tex­tival har bju­dit in tre för­fat­tare att gå i dia­log med Vir­gi­nia Woolfs klas­siska verk. Hur för­hål­ler de sig till Woolfs frå­gor idag? Vilka rum skri­ver de i?

Helga Krook, f. 1959, för­fat­tare, över­sät­tare, fors­kare. Debu­te­rade 1997 med dikt­sam­lingen Bild­vägg. Sedan dess har hon pub­li­ce­rat fyra böc­ker varav senast Puppe Doll Chry­sa­lis (2013). Hon dis­pu­te­rade 2015 i lit­te­rär gestalt­ning vid Aka­de­min Valand med avhand­lingen Min­nes­rö­rel­ser som stäl­ler frå­gor kring minne, fik­tion, doku­ment och berättande.

Helena Fager­tun, f. 1984, för­fat­tare, över­sät­tare och redak­tör för Pro­vins och Ett lysande namn. Gick Lit­te­rär gestalt­ning vid Göte­borgs uni­ver­si­tet 2008–2010. Har över­satt bland annat Kate Zam­bre­nos Hjäl­tin­nor [Hero­i­nes, 2012], som behand­lar skri­vande kvin­nor under 1900-talet och de svå­rig­he­ter de stött på som kvin­nor. Fager­tun har även skri­vit text om hur det är att vara för­fat­tare utan bok i Sverige.

Samira Mota­zedi f. 1981 i Ker­mans­hah, Iran och bosatt i Göte­borg. Kul­tur­skri­bent och blog­gare för tid­skrif­ten Glänta där hon skri­ver om erfa­ren­he­terna som migrant, om den svenska asyl­pro­ces­sen och om den islamska regi­men i Iran. Efter att ha dömts till döden för brott mot den isla­miska regi­mens regel­sy­stem kom hon till Sve­rige och sökte asyl 2012, och bodde sedan på flyk­ting­för­lägg­ning. Hon fick avslag på sin ansö­kan i maj 2015 och hotas nu av utvisning.

Pro­vins

Att vara skri­vande i Norrland

Lör­dag 2 april 19.00–20.00, Göte­borgs Litteraturhus

I ett mejl­sam­tal i Pro­vins nr 1/2016 skri­ver Jämt­lands­bo­satta roman­för­fat­ta­ren Elin Olofs­son: ”det är jag skyl­dig min hem­bygd, att skriva det som är sant, sna­rare än det som pas­sar för idyl­liska vykort och inflyt­tar­kam­pan­jer. Det är jag också skyl­dig mig själv”. 2016 års första num­mer av den norr­ländska lit­te­ra­tur­tid­skrif­ten har tema ”Att vara skri­vande i Norr­land” och utfors­kar mindre vad som kän­ne­teck­nar norr­ländsk lit­te­ra­tur och mer hur det är att vara verk­sam som för­fat­tare i norra Sve­rige. Vilka vill­kor har en som för­fat­tare i Norr­land när det kom­mer till eko­no­miska frå­gor och pub­li­ce­rings­möj­lig­he­ter, lik­som soci­ala och lit­te­rära sammanhang?

I novem­ber 2015 anord­nade Pro­vins ett panel­sam­tal på Lit­te­ra­tur­hu­set i Göte­borg på temat ”Iscen­sätt­ningen av Norr­land” som nu följs upp av ”Att vara skri­vande i Norr­land” under Tex­tival Lit­te­ra­tur­fes­ti­val. Kul­tur­ve­ta­ren och för­läg­ga­ren Anders Teglund sam­ta­lar med för­fat­tarna Elin Olofs­son och Daniel Åberg, om att komma från mindre orter i Norr­land, att flytta där­i­från och sedan hem eller ännu längre bort igen. Om att skriva i och skriva om Norr­land, ett begrepp som enligt Åberg på samma gång är ”dif­fust och glas­klart […] Så myc­ket enklare det vore om myt­bil­den av ett enhet­ligt Norr­land var sann”.

Elin Olofs­son, f. 1979, bor i Östersund och Offer­dal i Jämt­land. Hon debu­te­rade 2013 med roma­nen Då tän­ker jag på Sigrid och året därpå kom Till flic­korna i sjön, för vil­ken hon nomi­ne­ra­des till Stu­di­e­för­bun­det Vux­en­sko­lans för­fat­tar­pris. I janu­ari 2016 kom hen­nes tredje roman Gång­låt. Hon är också krö­ni­kör i Östersunds-Posten.

Daniel Åberg, f. 1975 i Sand­vi­ken. Han är numera bosatt i Vit­tangi efter många år i Upp­sala och Stock­holm. Han har gett ut roma­nerna Dan­ny­boy & kär­le­ken (2005) och Vi har redan sagt hej då (2010). Till­sam­mans med hust­run Johanna Ögren pub­li­ce­rade han 2012 för­äld­raskild­ringen När två blev tre.

Anders Teglund är kul­tur­ve­tare, arbe­tar som kul­tur­sek­re­te­rare, och dri­ver för­la­get och pro­duk­tions­bo­la­get Teg Publishing med sin bror. I arbe­tet med Teg Publishing har han i flera utgå­vor foku­se­rat och pro­ble­ma­ti­se­rat plat­sens bety­delse – dess geo­gra­fiska och kul­tu­rella orätt­vi­sor så väl som este­tiska praktik.

Dik­ten och hen­nes ämne.  Hem i litteraturen

Lör­da­gen 2 april 20.30–22.00, Göte­borgs Litteraturhus

Hur skild­ras hem i den sam­tida lit­te­ra­tu­ren, hur ser dess fram­trä­del­se­for­mer ut? Vad är det för plat­ser och rela­tio­ner, vad är det för berät­tel­ser som skrivs fram?

Hur används hem­mets mil­jöer för poli­tiska frå­gor? Hur knyts hem till en mate­ri­ell eller geo­gra­fisk plats? Hur förs vi in i dessa sam­man­hang, i dessa (hem­liga) rum?

Om hon tvingas lämna ett hem, skil­jer sig då hem­met från där hon bor? Vad sägs om plat­sen, hem­met, denna slags position?

Tex­tival har bju­dit in nio sam­tida poe­ter och för­fat­tare att läsa tex­ter på temat hem. Första delen av två pre­sen­te­ra­des fre­dag kväll. Läser gör Khashayar Nade­re­hvandi, Marie Hål­lan­der, Alek­san­der Mot­turi, Enel Mel­berg och Peter Nilsson.

Khashayar Nade­re­hvandi, f. 1981, debu­te­rade 2011 med dikt­sam­lingen Om månen alls syn­tes som följ­des av roma­nen Vilar i era out­trött­liga hän­der (2013). Han är verk­sam som kri­ti­ker och sedan 2015 dok­to­rand i konst­när­lig forsk­ning vid Aka­de­min Valand, Göte­borgs uni­ver­si­tet. Som del av forsk­nings­pro­jek­tet söker han for­mu­lera en ambi­va­lent exil­po­si­tion, en lit­te­rär utsa­ge­po­si­tion, så som den tar sig uttryck i de senaste årens svenska lit­te­rära land­skap. Nade­re­hvandi är aktu­ell med All­ting glitt­rar och ingen­ting tar slut (2016).

Marie Hål­lan­der, f. 1981, är upp­växt i Dal­storp och bosatt i Stock­holm. Hon debu­te­rade 2013 med roma­nen Tjäns­ter i hem­met. Har tidi­gare arbe­tat som kall­skänka, vård­bi­träde och lärare och är dok­to­rand i peda­go­gisk filo­sofi vid Stock­holms uni­ver­si­tet. Debu­ten hand­lar om ett tim­vi­ka­ri­e­rande vård­bi­träde inom hem­tjäns­ten i Kor­te­dala. Med klar­syn regi­stre­ras varje känslo­mäs­sig skift­ning; från djupt sinn­liga berö­ringar till kon­takt­lös­het och äckel.

Alek­san­der Mot­turi, f. 1970, debu­te­rade 2011 med roma­nen Dia­be­ti­kern som följ­des av Svind­lar­präs­ten (2012). Han är konst­när­lig ledare på Clan­de­s­tino Insti­tut. Har över­satt och avhand­lat Lud­wig Witt­genstein i Filo­sofi vid mörk­rets hjärta (2003), skri­vit dra­ma­tik (senast Pap­pers­gu­darna) samt den upp­märk­sam­made boken Etno­tism – en essä om mång­kul­tura­lism, tyst­nad och begä­ret efter mening (2007). Mot­turi läser tex­ter ur kom­mande romanmanus.

Enel Mel­berg, f. 1943 i Tal­linn, Est­land. Flydde som ettå­ring till Sve­rige med familj, flyt­tade 1990 till Oslo där hon blev kvar i 20 år innan hon åter­vände till Sve­rige där hon bor idag. Hon debu­te­rade 1977 med roma­nen Moders­hjär­tat och har pub­li­ce­rat sju roma­ner och tre barn­böc­ker i Sve­rige. I Norge har hon pub­li­ce­rat fyra roma­ner, varav tre finns på svenska. Hen­nes senaste roman Sepa­ra­tor (2012) hand­lar bland annat om hur exi­lens erfa­ren­he­ter präg­lar ens iden­ti­tet, hur det är att leva med en slags trip­pe­li­den­tiet. Mel­berg läser tex­ter ur Sepa­ra­tor och ur kom­mande manus Den Vita Båten.

Peter Nils­son f. 1950 är poet och pro­sa­ist. Han har gett ut dikt­sam­lingen Jotack, 2008, och novell­sam­lingen En kitt­ling någon­stans långt inne vid levern, 2013. Peter kom­mer bland annat att läsa upp dik­terna Hem­in­red­ning och den täm­li­gen nyskrivna Det goda livet i Västra Göta­land. Det blir också lite kortprosa.

TEXTIVALS EFTERFEST  FOLK

Lör­dag 2 april 22.00–03.00, Folk

Efter fes­ti­val blir det fest. Från 22 står dör­rarna öppna för alla som vill fort­sätta Tex­tival Lit­te­ra­tur­fes­ti­val in på små­tim­marna. Med DJ Christian Pal­lin från Koloni möter vi kväl­len med små­gung, dan­sen och vidare sam­tal och häng i baren.

Åtta ele­ver från Bis­kops Arnös för­fat­tar­skola star­tar kväl­len med kol­lek­tiv­läs­ning i foa­jén, läser gör Johanna Lar­s­son, Hanna Alvage, Camilla Pape, Kim Gustafs­son Gerda Bost­röm, Sofia von Sch­ma­len­see, Filip Lind­berg och Julia Kiel­mann. Där­ef­ter blir det läs­ning av Chris­ter Boberg. Medan kväl­len går mot natt gäs­tas golv och rum av konst­närs­grup­pen PAIAP och en hem­lig liveinstallation.

Varmt väl­komna.

Fri entré hela kvällen.

BARNENS TEXTIVAL

Lör­dag 2 april, Fri­lag­ret, Verkstaden

Fest­lig välkomstfest

11.00–12.00

Bar­nens tex­tival riv­star­tar med firande! Vi slår på go musik och äter popcorn. Bygg en sago­koja med Anna Mat­tis­son och gör en pin med Tove Niska­kari. Mas­sor med böc­ker som rör temat hem finns att läsa på plats. Välkomna!

Plats: Fri­lag­rets verk­stad. Ålder: för barn i alla åldrar.

Låt sagan få liv!

12.00–13.00

Vi byg­ger en berät­telse till­sam­mans genom impro­vi­sa­tion och dra­maöv­ningar. Temat är flykt och med på resan finns dra­ma­pe­da­gog Linn Johans­son. Plats: Sam­ling i Fri­lag­rets verk­stad, där­i­från går vi upp till Kul­tur­verk­stans klass­rum. Ålder: 6–9 år.

Skriv din Hem-berättelse

13.30–14.30

Skriv din egen berät­telse! För­fat­ta­ren, illust­ra­tö­ren och seri­e­ska­pa­ren Henri Gyl­lan­der hål­ler skriv-workshop på temat hem. Från var­da­gens var­dag­lig­het går vi in i fan­tasins värld med pen­nan i hand.

Plats: Fri­lag­rets verk­stad Ålder: 9–12 år.

Estrad­po­esi med Nino Mick

15.00–16.00

Nino Mick är svensk mäs­tare i poetry slam och vet allt om att känna sig hemma på sce­nen. Vi tes­tar att rimma och komma ihåg utan­till. Och så blir vi jät­te­bra på att sitta i publiken!

Plats: Fri­lag­rets verk­stad Ålder: 9–12 år

Bygg fram­ti­dens hem

16.30–17.30

Hur tror du att fram­ti­dens hem ser ut? Har de kanske tag­gar på sidorna eller är helt glitt­riga? Bygg ett hem med konst­nä­ren och works­hople­da­ren Tove Niska­kari i sko­jiga material.

Plats: Fri­lag­rets verk­stad Ålder: Alla

UTSTÄLLARE

Här föl­jer de aktö­rer och för­lag som till­sam­mans fyl­ler sto­lar, bord, hjär­nor och hjär­tan på text­mäs­san under Tex­tival Lit­te­ra­tur­fes­ti­val 2016. Väl­komna. Mer om alla utstäl­lare hit­tar ni HÄR.

Vom­bat förlag

Ver­bal förlag

Trom­bone

Tid­skrifts­verk­stan i Väst

Tan­ke­kraft

Sub­al­tern

Sphinx Bok­för­lag

Shtëpia Botuese Rizah Sheqiri

Rojal för­lag

Rast­lös förlag

Polska insti­tu­tet

Ord­spår

Ord­ka­non

Ord&Bild

Myn­dig­he­ten för till­gäng­liga medier, MTM

Kul­turim­pe­riet

Kul­tur­chock / Nät­verk­stan

Kor­pu­lent förlag

Göte­borgs Fria Tidning

Granta

Glänta

För­fat­tar­cent­rum Väst

För­e­ningen Arbetarskrivare

Fro­ne­sis

Fol­ket i Bild

Eska­ton

Divan

Dai­da­los

Brända Böc­ker

Bilaga — limi­ted editions

Alham­bra

ABF Göte­borg

PLATS TILLGÄNGLIGHET INFORMATION

Göte­borgs Lit­te­ra­tur­hus och Fri­lag­ret lig­ger i Lager­hu­set, Heru­lins plats 1, Göteborg

Fre­dag 18.00–22.00

Göte­borgs Lit­te­ra­tur­hus, Litteraturscenen

Lör­dag 11.00–03.00

Göte­borgs Lit­te­ra­tur­hus, Litteraturscenen

Fri­lag­ret, Salongen, Logen, Black box, Verk­stan, U-rummet, Kafét

Folk, bar och foajé, Olof Pal­mes Plats, Göteborg

Till­gäng­lig­het

Det är enkelt att komma in och vis­tas både på Göte­borgs Lit­te­ra­tur­hus och Fri­lag­ret, där finns stora toa­let­ter och ramp. Även enkelt att ta sig in på Folk, som lig­ger på mark­plan. Under text­mäs­san på lör­da­gen är det på vissa plat­ser i loka­len trångt bland bord och människor.

Läs mer om loka­ler och till­gäng­lig­het HÄR.

Kafé Fri­lag­ret

På Fri­lag­ret finns ett Kafé som sat­sar på eko­lo­giskt, fair trade och allt är vege­ta­riskt, det finns även myc­ket veganskt och glu­ten­fritt. Det ser­ve­ras kaffe, te, dryck och mac­kor, goda sal­la­der och vär­mande sop­por från 11.00–18.00.

Entré

Entrén är fri­vil­lig, vil­ket inne­bär att en läg­ger en slant när en kom­mer om en vill och har möj­lig­het. Vi tac­kar på för­hand för det, och väl­kom­nar lik­varmt oav­sett eko­no­miska förutsättningar.

Tex­tivals offi­ci­ella Efterfest

Folk, Olof Pal­mes Plats, Göteborg

lör­dag 22.00–03.00

SAMARBETEN OCH TACK

Tex­tival Lit­te­ra­tur­fes­ti­val och vår övriga verk­sam­het genom­förs i sam­ar­bete med och med stöd från en mängd aktö­rer och per­so­ner, den här sidan tilläg­nas dem. Vi ger våra var­maste tack till:

Göte­borg stad

Svenska Aka­de­mien

Kul­tur­rå­det

Västra Göta­lands­re­gi­o­nen

Kul­tur i Väst

ABF Göte­borg

Fri­lag­ret

Göte­borgs Litteraturhus

Polska insti­tu­tet

OCH Stu­dio

Fun­dacja im. Zofii Rydet/Zofia Rydet Founda­tion — Zofia Augustyńska-Martyniak

Pro­vins

Kri­ti­ker

Kul­turung­dom

Folk

Alla utstäl­lare

Alla med­ver­kande

Alla funk­tio­nä­rer och påhejare

Nära och kära

Utan er har vi var­ken möj­lig­het eller anled­ning att göra Textival

Tex­tival Lit­te­ra­tur­fes­ti­val genom­förs i sam­ar­bete med Göte­borgs Lit­te­ra­tur­hus och Fri­lag­ret och med stöd av Göte­borgs Stad Kul­tur, Västra Göta­lands­re­gi­o­nen, Kul­tur­rå­det, Svenska Aka­de­mien, ABF Göte­borg, Kul­tur i väst, Polska institutet

För­e­ningen Textival

Tex­tival Lit­te­ra­tur­fes­ti­val är vårt enskilt mest sam­lade arrange­mang, men sägas bör: för­e­ningen Tex­tival genom­för en mängd arrange­mang och pro­jekt utspridda i såväl tid som geo­grafi. Vi gör det ofta och gärna till­sam­mans med andra. Under 2016 fort­sät­ter vi att utforska rela­tio­nen mel­lan text, konst och plats. Bland annat genom pro­jek­tet Textrakt, vil­ket har sin utgångs­punkt i byn Mol­la­ryd. Även temat som vi arbe­tar med inför och under Tex­tival Lit­te­ra­tur­fes­ti­val kom­mer att synas under årets vidare arbete: hem är där vi möts.

Vi kom­mer också att ta plats på lands­orts­bib­li­o­tek, i tåg­ku­péer, vid en sjö. Bjuda in och upp till sam­ar­be­ten och utflyk­ter. Vidare om allt, och mer, på www.textival.se.