In English

Wel­come to Tex­tival Lite­ra­ture fes­ti­val 2016!

Most pro­gram acti­vi­ties are held in Swe­dish but a lot of acti­vi­ties are pos­sible to join fully regard­less to lan­gu­age. You are wel­come to bring your own inter­pre­ter if you want and need! Ple­ase con­tact us if you won­der anyt­hing:

PROGRAM : TEXTIVAL LITTERATURFESTIVAL 2016 : Theme Home

Textival Literature Festival ninth edition is held Friday and Saturday April 1 to 2 2016 at Göteborgs Litteraturhus and Frilagret. After the festival, we are moving closer to Järntorget and ends with the party at Folk, Saturday, April 2.

Textival have been inspired by the French writer and theorist Hélène Cixous who says that her writing has its origin in a feeling of being different, a state of alienation or non-affiliation. She has said that the language is her native country, and that it is so for all writers.
The festival works annually with a theme which we approach literature from different perspectives. Based on the current theme we explore what literature is and can be, examining its role in society and discover its possibilities as a form of knowledge. Textival Literature Festival 2016 works with the theme "home" based on that literature can be such a place but also orchestrate such places. We investigate the home's appearances in literature by elected strike in both contemporary literature and examples taken from the literature history, and discussed the theme from historical, social, political, material and aesthetic points of view. The theme includes questions of identity and affiliation, exile and alienation, language and translation, location and movement / shifting. With the theme of home, we want to actualize the perspective of migration, escape, border demarcation and exclusion inside the attitude that characterizes the historical reality in which we live.


Warm welcome!
Therese Ytter, Stina Nilss, Victoria E. Kiss, Agnes Berg, Tove Niskakari and Anna Mattisson

Times : program 2016 For further information about the program, please contact us. You find the full program with descriptions in swedish at Göteborgs Litteraturhus from march 29, further down on this page and HERE.

EXHIBITIONS 29 mars - 5 april.

TUESDAY MARCH 29 2016

08.15-10.00 at Göteborgs Litteraturhus

Vernissage breakfast and release of our program at Göteborgs Litteraturhus

Zofia Rydet - Zapis socjologiczny / Sociological Record, Göteborgs Litteraturhus

Texternas Hem, Frilagrets kafé

Sahar Al-khateeb - what makes a house a home, where the relation to society has a given

place, Göteborgs Litteraturhus

FRIDAY APRIL 1 2016

18.00 – 22.00 at Göteborgs Litteraturhus

18:00 to 18:15 Welcome, doors open! Presentation of this year's theme Home

18:15 to 19:00 Hélène Cixous and language as home and escape. Kerstin Munck, and Sara Gordan talks with Evelina Johansson. Swedish.

19: 15-20.00 "To write is to come home. To love is to despair in a humane manner. ", Kristian Lundberg in conversation with Eva Löwstedt. Swedish.

20.00- 20:30 Pause

20:30 to 22:00 The poem and her subject. Home in the literature. Readings: Ghayath Almadhoun, Jila Mossaed, David Väyrynen, Loviisa Wessberg. Swedish and Arabic.

SATURDAY APRIL 2 2016

11.00-22.00 at Göteborgs Litteraturhus and Frilagret

11:00 to 18:00 Textival Text Fair, Frilagret, salongen

11:00 to 18:00 Sewing a table, Frilagrets café. Workshop, fanzine in Swedish, English, Hungarian.

12:00 to 13:00 Biskops Arnös authoring school. Readings on the theme "home", Göteborgs Litteraturhus. Mainly Swedish.

12:00 to 13:00 The right to the city, Catharina Thörn, Daniel Carlfors and Mattias Axelsson in conversation with Anders Törnqvist, Frilagret, Black box. Swedish.

12:00 to 13:00 Home made comics, panel discussions and workshops with Folket i Bild and Lucas de Vivo, Mats Jonsson, John Aggro Torstensson, Stefan Petrini, Plutonium Comics. Frilagret, Logen

13:00 to 14:00 Sahar Al-khateeb & Nino Mick, Conversation about home, writing, art. Göteborgs Litteraturhus. English.

13:00 to 14:00.Kritiker - along, through, to, and, Conversation between Caroline Taracci Nilsson, Frida Sandström and Moa Franzén, Frilagret, Logen. Swedish.

13:00 to 14:00 What is a home? Who has the right to feel at home? Therese Granwald in conversation with Johan Blomgren, Frilagret, Black box

14:00 to 15:00 Emptying a home - 100 days of the needs and desires Kristina Schultz in conversation with Mattias Gunnarsson, Frilagret, Black box

14.00- 15:00 Neshast as a state of conversation, talks between Samira Motazedi, Frida Sandström and Masoud Vatankhah, Frilagret, Logen. English.

14:30 to 15:30 "Many people think that we do not want to stay. But there is no one who wants to walk if you have a home" Conversation between Monika Hirsch, Marita Busk, Marius Pruteanu and Sofia Hultqvist, Göteborgs Litteraturhus. Swedish.

15:00-16:00 Short / Poetry Film, Homeland (2015) by Sara Broos. Snow (2015), The Celebration (2014) and The City (2012) by Marie Silkeberg and Ghayath Almadhoun. Frilagret, Black box. Swedish, arabic, persian, english.

15:30 to 16:30 SIFAV - Cut Up - create other rooms, Cut-up workshop with Söderorts Institut of Other Visions - Sifav, Frilagret, Logen. Workshop, all languages/swedish and english.

15:30 to 16:00 Hun er vred / She is angry. Reading: Maja Lee Langvad and Kristofer Folkhammar Göteborg Litteraturhus. Danish, swedish.

16:00 to 17:00  Förvaret / Flyktingfängelser, Conversation between Anna Persson, Sami Hsini, Ulrika Andersson and Mokhtar Fadai, Frilagret, Black box. Swedish, farsi.

16:30 to 18:00 Klubb Fenix ​​- language of the heart, Readings: Sveza Daceva-Filipova, Soleyman Ghasemiani, Jana Witthed, Kristin Bjarnadóttir, Ghasemiani, Jana Witthed, Kristin Bjarnadóttir, Axin Welat, Laura Popa, Göteborgs Litteraturhus. Contact us or Klubb fenix for language information.

17:00-18:00 Ända till Smygehuk, Collective Listening to the radio story by Ninni Holmqvistst, Frilagret, Black box. Swedish

17:15 to 18:00 Our virtual home, Emoke Lipcsey Andersson in conversation with Victoria E. Kiss, Frilagret, Logen. Swedish

18:00 to 19.00 A room of my own - three authors in dialogue with Virginia Woolf's classic work, Läsnigar: Helga Krook, Helena Fagertun and Samira Motazedi, Gothenburg Litteraturhus. Swedish, english.

19:00 to 20.00 To be writing in Norrland, Provins: Elin Olofsson and Daniel Åberg in conversation with Anders Teglund. Göteborgs Litteraturhus. Swedish.

20.00-20.30Paus

20:30 to 22:00 The poem and her subject. Home in literature. Readings: Khashayar Naderehvandi, Marie Hållander, Aleksander Motturi, Enel Melberg and Peter Nilsson, Göteborgs Litteraturhus. Swedish

22:00 to 03:00 Textivals Official Afterparty at Folk

22:15 to 22:40 Reading by Biskops Arnös Writers School. Swedish.

22:40-23:00 Reading Christer Boberg. Swedish.

+ Installation / performance of PAIAP

The childrens Textival Saturday, April 2, 11.00-18.00

Frilagret, verkstaden

11:00 to 12:00 Festive welcome, Build a fairytale hut with Anna Mattisson and make a pin with Tove Niska­kari. For children of all ages

12:00 to 13:00 Let the fairytale come to life! We build a story together through the drama teacher Linn Johansson. Age: 6-9 years

13:30 to 14:30 Write Your Home-story. Writing workshop with author, illustrator and comic creator Henri Gyllander. Age: 9-12 years

15.00-16.00 Spoken word with Nino Mick, we try to rhyme, and remember by heart. Age: 9-12 years

16:30 to 17:30 Build homes of the future. Build a home with artist and workshop leader Tove Niska­kari of funny material. For children of all ages

TEXTIVAL TEXT FAIR. APRIL 2, 11:00 to 18:00

This is a list of the publishers and participants who has tables at our text fair. Please contact us for more information, more about the exhibitors, in swedish, you will find HERE.

Vom­bat förlag

Ver­bal förlag

Trom­bone

Tid­skrifts­verk­stan i Väst

Tan­ke­kraft

Sub­al­tern

Sphinx Bok­för­lag

Shtëpia Botuese Rizah Sheqiri

Rojal för­lag

Rast­lös förlag

Polska insti­tu­tet

Ord­spår

Ord­ka­non

Ord&Bild

Myn­dig­he­ten för till­gäng­liga medier, MTM

Kul­turim­pe­riet

Kul­tur­chock / Nät­verk­stan

Kor­pu­lent förlag

Göte­borgs Fria Tidning

Granta

Glänta

För­fat­tar­cent­rum Väst

För­e­ningen Arbetarskrivare

Fro­ne­sis

Fol­ket i Bild

Eska­ton

Divan

Dai­da­los

Brända Böc­ker

Bilaga — limi­ted editions

Alham­bra

ABF Göte­borg

-----------------------------------------

 

Beskrivningar : program 2016

UTSTÄLLNINGAR

Vernissagefrukost

Tisdag 29 mars 8.15-10.00 - Göteborgs Litteraturhus

Öppning och presentationer av samt samtal kring utställningarna Sahar Al-khateeb - what makes a house a home, where the relation to society has a given place, Texternas hem och Zofia Rydet - Zapis socjologiczny / Sociological Record.

Zofia Rydet - Zapis socjologiczny / Sociological Record

tisdag 29 mars - tisdag 5 april, Göteborgs Litteraturhus

The house ... is a reflection of the society, civilisation, and culture, from which it originates, there are no two similar people or two similar houses,” (Z. Rydet)

Fotografen Zofia Rydet föddes 1911 i nuvarande Ivano-Frankivsk, Ukraina och avled 1997 i Gliwice, Polen. Rydet började arbeta med sitt största opus - det omfattande porträttet av polska hem: Zapis socjologiczny - vid 67 års ålder, då som en etablerad konstnär. Intresset för de band som knyter personer till föremål och arkitektur är genomgående i Rydets konstnärsskap; hur enskilda estetiska preferenser såväl som politiska och religiösa åsikter manifesteras i privata utrymmen.

Stora delar av Zofia Rydets fotografiska arkiv visades på moderna museet i Warszawa förra året och nu får vi ta del av tio utvalda bilder ur konstnärens mångbottnade arkiv. Zapis socjologiczny omfattar nära 20.000 bilder från mer än hundra byar och städer främst i de polska regionerna Podhale, Övre Silesia och Suwałki samt bland annat Rumänien och forna Jugoslavien. Vid Rydets död hade många av negativen ännu inte lämnat mörkrummet – i det ser vi ett fotografiskt arv kring tid, hem och liv som i sitt ickefullbordade tillåts fortsätta.

Utställningen öppnar med en vernissagefrukost då även utställningarna Sahar Al-khateeb - what makes a house a home, where the relation to society has a given place och Texternas hem invigs. Tisdag 29 mars kl. 8.15-10. Utställningen hänger till tisdag 5 april och visas i samarbete med Polska institutet i Stockholm och Fundacja im. Zofii Rydet i Krakow.

Sahar Al-khateeb - what makes a house a home, where the relation to society has a given place Tisdag 29 mars - tisdag 5 april, Göteborgs Litteraturhus

Sahar Al-Khateeb är konstnär med bakgrund i Palestina, som under 2015 medverkade i the apARTmentproject med What makes a house a home, where the relation to society has a given place. Till Textival Litteraturfestival kommer Al-Khateeb med ett urval av skulpturer, målningar och fotografier ur detta projekt. Al-Khateeb kombinerar omformade möbler med målningar och fotografier, för att skildra olika aspekter av förhållandet mellan jaget och samhället.

Här möter vi frågor kring att beskriva sin nuvarande plats i relation till samhället och uppfattningen av en ny kontext vid sidan om kampen om att hitta en relation till konceptet “hem”, inuti och utanför den egna kroppen, ur logiskt perspektiv såväl som ur enskilda poetiska begär.

Moving from place to place but finding the same inequality between this self and any power of any society”

Sahar Al-Khateeb medverkar också i ett samtal tillsammans med estradpoeten Nino Mick, lördag 2 april kl. 13.00-14.00.

Öppning av utställningen blir en vernissagefrukost då vi även öppnar utställningarna Zofia Rydet - Zapis socjologiczny / Sociological Record och Texternas hem tisdag 29 mars kl. 8.15-10. Vi bjuder på frukost. Utställningen hänger till tisdag 5 april.

Texternas Hem

Tisdag 29 mars - tisdag 5 april, Frilagrets kafé

Littera­tu­rens värld är fylld av olika typer av hem, byggnader, boenderelationer och boendekonstellationer: fan­tas­tiska, roman­ti­se­rade, fabu­le­rade, talande, i peri­fe­rin och högst väsent­liga för berät­tel­sen och karaktärerna.

I Texternas Hem hittas några av sagolit­te­ra­tu­rens olika hem, gene­ra­tions­ö­ver­skri­dande och norm­bry­tande, natur­nära och fan­ta­sikra­mande. Ensam­bo­en­den och byge­men­ska­per, kol­lek­tiv och familjer. Korta reflektioner, som skrapningar precis under ytan, följer beskrivningar av hemmens funktion och varande i texterna. Ett tält, en borg och kre­a­ti­vi­tet mel­lan väg­gar. Ett cylin­der­hus, en vagn och en kopp med fat. En hatt­stuga, en höns­gård och en fly­gande uppfinnare.

I Texternas Hem syns:

Böckerna om Mumintrollen, av Tove Jansson

Bamse - världens starkaste björn, av Rune Andréasson

Böckerna om Pettson och Findus, av Sven Nordqvist

Serien med böcker om Barbapapa, av Annette Tison och Talus Taylor

Ronja Rövardotter, av Astrid Lindgren, och filmen med samma namn i regi av Tage Danielsson

Skrot-Nisse, av Jan Lööf och manuset till tv-serien med samma namn av samma författare

Böckerna om Katitzi, av Katarina Taikon

Våra drömmars land, av Janosch och texten till punkbandet Charta 77:s Lilla Björn och Lilla Tiger

Berättelser från yttre förorten, av Shaun Tan

Loranga Masarin och Dartanjang, av Barbro Lindgren och serieboken med samma namn tecknad av Sara Olausson

PROGRAM FREDAG

Hélène Cixous och språket som hem och flyktväg

Fredag 1 april 18:15–19.00, Göteborgs Litteraturhus

Flyga och stjäla, det är den kvinnliga rörelsen, stjäla i språket, få det att flyga.” Hélène Cixous, Medusas skratt

Hélène Cixous, f. 1937, uppvuxen i Algeriet och verksam i Paris sedan 1950-talet, är en välkänd feministisk tänkare och författarinna både innanför och utanför Frankrikes gränser. Förutom sitt skönlitterära författarskap är hon även grundare av världens första lärcentrum för feminism, Centre des recherches en Études féminines. Cixous författarskap, som omfattar mer än 60 titlar, cirkulerar bland annat kring frågor om familjerelationer, skrivandets kroppsliga dimensioner, kvinnans alienation i relation till både skrift och kropp, samt den kvinnliga skriftens radikala potential.

Textival har bjudit in Cixous svenska översättare Sara Gordan och Kerstin Munck, aktuella med översättningen av Medusas Skratt för ett samtal om Cixous författarskap och hennes förhållande till skriften. Samtalet leds av Evelina Johansson, doktorand i genusvetenskap.

Sara Gordan f. 1972 är författare, översättare och litteraturvetare. Kertsin Munck f. 1941 är översättare och litteraturvetare och har bland annat skrivit Att föda text. En studie i Hélène Cixous författarskap (2004). Gordan och Munch har tillsammans översatt ett flertal av Cixous verk däribland romanen Inuti, dramat Bilder av Dora och nu senast essän Medusas Skratt.

Att skriva är att komma hem. Att älska är att förtvivla på ett mänskligare sätt.”

Fredag 1 april 19:15–20.00, Göteborgs Litteraturhus

En skribent på en större tidning raljerar när vi talar med varandra; han ironiserar över alla dessa Conny, Sonny och Ronny som bara är vitt skräp. Han säger just så: ”Vitt skräp”. Kanske är det då jag tillslut bestämmer mig för att skriva, för det han talar om är mitt liv, mina vänner. Den raljerande skribenten bor i samma stad som jag; ändå inte, ändå har han aldrig bott i Malmö.” Kristian Lundberg, En Hemstad (2013)

Dikten är en hemkomst till det som är främmande inom oss, skriver Kristian Lundberg i den nya boken Jag rör mig mot en nollpunkt där allt är du (2015). En text som på en gång är en poetik och en dikt i sig, om skrivandet, dess smärtpunkter och premisser.

Till Textival kommer Lundberg för att tala om relationen till dikten, språket och den skrivande erfarenheten. Om den rörelse med vilket han som författare kommer till skriften. Det blir ett samtal om klass och tillhörighet och om dess plats i litteraturen, poesin, skrivandet. Samtalet leds av Eva Löwstedt.

Kristian Lundberg, f. 1966 i Malmö, har sedan debutdiktsamlingen Genom september (1991) publicerat ett trettiotal böcker i ett flertal olika genrer och tagit emot en mängd litterära priser. Hans produktion hålls ihop, inte av troheten till en viss genre, utan av en särskild och solidarisk blick på världen. Det stora genombrottet kom med den självbiografiska berättelsen Yarden (2009) som skildrar Lundbergs tid som daglönare i Malmö hamn. Boken betraktas som en av de viktigaste moderna arbetarskildringarna.

Programpunkten genomförs med stöd av Kultur i Väst.

Dikten och hennes ämne.  Hem i litteraturen

Fredag 1 april 20:30–22.00, Göteborgs Litteraturhus

Hur skildras hem i den samtida litteraturen, hur ser dess framträdelseformer ut? Vad är det för platser och relationer, vad är det för berättelser som skrivs fram?

Hur används hemmets miljöer för politiska frågor? Hur knyts hem till en materiell eller geografisk plats? Hur förs vi in i dessa sammanhang, i dessa (hemliga) rum?

Om hon tvingas lämna ett hem, skiljer sig då hemmet från där hon bor? Vad sägs om platsen, hemmet, denna slags position?

Textival har bjudit in nio samtida poeter och författare att läsa texter på temat hem. Första delen av två presenteras under fredag kväll. Läser gör Ghayath Almadhoun, Jila Mossaed, David Väyrynen och Lovisa Wessberg.

Ghayath Almadhoun, palestinsk poet, f. 1979 i Damaskus, Syrien och idag bosatt i Stockholm. Har studerat arabisk litteratur vid Damaskus universitet och publicerat tre diktsamlingar. I Sverige har han publicerat Asylansökan (2010) och Till Damaskus (2014), den senare skriven tillsammans med Marie Silkeberg med vilken han även gör poesifilm. Almadhouns verk har rönt internationell uppmärksamhet och översatts till ett flertal olika språk.

Jila Mossaed f.1948 i Teheran, Iran och sedan 1986 bosatt i Sverige. Hon debuterade som poet på svenska 1997 med Månen och den heliga kon. På svenska har hon publicerat sex diktsamlingar varav senast Jag föder rådjuret (2015), den avslutande delen i en trilogi om exilens identitetsförlust. På persiska har hon publicerat ett flertal diktsamlingar och två romaner. Mossaed har vunnit många priser och utsågs 2013 till årets västsvenska författare.

David Väyrynen, f. 1983, uppväxt i byn Hakkas och bosatt i Gällevare. Har gått Skurups folkhögskolas skrivarlinje och publicerat dikter i ett flertal tidningar och tidskrifter bland dem Glänta, Ord & Bild och Provins. Väyrynen skriver om hemtrakterna och om människorna som bor där. Om vikten att leva sida vid sida med andra, vara stolt över den en är och att en inte nödvändigtvis behöver allt det som resten av världen vill att en skall ta till sig.

Lovisa Wessberg f. 1996, bosatt i Oslo. Hon är en del av spoken word-kompaniet Revolution Poetry som med poesin i centrum skapat en ny scen för röster och berättelser som tidigare haft svårt att få medial och konstnärlig uppmärksamhet. Wessberg skriver bland annat dikter om identitet och hemmahörighet och hur det är att betraktas som ”inte riktigt svensk”.

PROGRAM LÖRDAG

Textival Textmässa

Lördag 2 april 11.00–18.00, Frilagret

Text­mässan med utstäl­lande för­lag och aktö­rer fun­ge­rar som ett nav för Tex­tival Lit­te­ra­tur­fes­ti­val. Här hittas ett tret­ti­o­tal utstäl­lare - se vilka i slutet av detta programblad - och besökare bjuds att bläddra, inspi­re­ras, prata, handla.

Med textmäs­san vill vi sär­skilt lyfta fram mindre för­lag och tid­skrif­ter med en kva­li­ta­tiv och/eller intres­sant utgiv­ning av skön­lit­te­ra­tur, kul­tur­de­batt och konst samt aktö­rer som med pro­duk­tion, pro­jekt eller verk­sam­het rör sig inom text, konst och sam­hälle.

Text­mäs­san ska också ses som en mötes­plats: mel­lan för­lag och för­läg­gare, konst­nä­rer och för­fat­tare, läsare och publik.

Att sy ett bord – fanzine

Lördag 2 april 11.00–18.00, Frilagrets kafé

En helg i december 2015 och en helg i januari 2016. Fyra för varandra främmande personer: Freja Arvidsson, Noémi Zelander, Clara Larsson och Albin Brovina. Ett hus i Uddebo. Pennor, ord, klister och papper, papper, papper. The Fantastic Fanzine träffades under två helger för att hitta ett skrivande tillsammans, och för att göra ett fanzine ihop. Med frågor kring hur vi skapar kollektivt, vad bordet som plats betyder för känslan av hem och sammanhang och hur vi syr samman orden med borden i livet. Resultatet av helgerna blev fanzinet Att sy ett bord, ett både digitalt och analogt fanzine som har fysisk release på Textival Litteraturfestival. Här kommer de fyra zine-makarna att samlas kring ett bord, sy samman orden med er som slår er ned och låta zinets kollektiva skapelse spela vidare i interaktion med festival och kafégäster: ett slags interaktiv släppfest.

Biskops Arnös författarskola läser på temat hem

Lördag 2 april 12.00–13.00, Göteborgs Litteraturhus

Sedan 60-talet är Biskops-Arnö mötesplats för författare, kritiker, litteraturforskare och kulturförmedlare från hela Norden. I folkhögskolans kurser intar litteraturen och skrivandet en framskjuten plats.

Till Textival Litteraturfestival kommer åtta elever från författarskolan att läsa text på temat hem. Läser gör Johanna Larsson, Hanna Alvage, Camilla Pape, Kim Gustafsson Gerda Boström, Sofia von Schmalensee, Filip Lindberg och Julia Kielmann.

Rätten till staden

Lördag 2 april 12.00–13.00, Frilagret, Black box

Gentrifiering: processen när grupper med mer resurser flyttar in i ett område och tränger undan de som redan bor där. Gentrifiering sker exempelvis genom påkostade nybyggen eller genom nyinflyttning av invånare med betydligt högre inkomster än den ursprungliga befolkningens. Gentrifiering ses av en del som en naturlig del av stadens utveckling medan kritiska röster menar att den är ett uttryck för att marknadskrafterna tar över på bekostnad av de boende.

Samtidigt blir nödvändiga renoveringar till  lyxrenoveringar och ger fastighetsägaren möjlighet att höja hyrorna så kraftigt att människorna som bor där tvingas flytta.  Var får invånarna plats när hyresvärdarna chockhöjer hyrorna, när kapitalet flyttar in, när bostadsbristen är ett faktum och mycket lite nytt byggs?  Vem har rätt till staden?
Detta diskuteras i ett samtal med Catarina Thörn, Daniel Carlenfors, Mattias Axelsson och Anders Törnquist.

Catarina Thörn är docent och universitetslektor vid Institutionen för kulturvetenskaper på Göteborgs universitet. I höstas utkom boken Den urbana fronten, där Catharina, tillsammans med Katarina Despotovic, synliggör den kommunala gentrifieringen av Kvillebäcken.

Daniel Carlenfors driver tillsammans med Mattias Axelsson den bostadspolitiska podcasten Pennypodden och den ideella föreningen Alla ska kunna bo kvar. Daniel är engagerad i Nätverket Pennygångens Framtid, Hyresgästföreningen och Vänsterpartiet.

Mattias Axelsson engagerad i Pennygångens Framtid och Hyresgästföreningen. Han driver bland annat den bostadspolitiska podcasten Pennypodden och den ideella föreningen Alla ska kunna bo kvar, som jobbar för att sätta fokus på de sociala aspekterna som drabbar de boende när fastighetsägaren höjer hyrorna dramatiskt.

Anders Törnquist Lektor vid Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs Universitet och föreståndare vid Centrum för urbana studier Hammarkullen – ett samarbete, mellan Göteborgs Universitet och Arkitektur på Chalmers, för att knyta an till andra delar än city och öka tillgängligheten till universitetet.

Folket i Bild presents: Home made comics

Lördag 2 april 12.00–13.00, Frilagret, Logen

Hur många verk fastnar inte hemma i byrålådor och skissblock? Vad krävs för att bli publicerad, göra en publikation, duplicera text och bild och sprida sina alster? Inte mycket, ska det visa sig i detta panelsamtal och workshop, med kulturfrontens redaktör och några av Sveriges hetaste serietecknare och fansinister som delar med sig av tips och trix och inspirerar alla deltagarna till att bli sina egna utgivare.

Medverkar gör: Lucas de Vivo, Mats Jonsson och Johannes Aggro Torstensson, Stefan Petrini, Plutonium Comics  m.fl.

Sahar Al-khateeb - Nino Mick - samtal

Lördag 2 april 13.00–14.00, Göteborgs Litteraturhus

Sahar Al-Khateeb konstnär och kombinerar i sitt arbete skulpturer av ombyggda och omformade möbler med målningar och fotografier. Verken skildrar olika aspekter av förhållandet mellan jaget och samhället såväl som kampen om att hitta en relation till konceptet “hem”, inuti och utanför den egna kroppen, ur logiskt perspektiv såväl som ur enskilda poetiska begär. Mellan 29 mars och 5 april visas valda delar ur Sahars verk på Göteborgs Litteraturhus.

Nino Mick är estradpoet och serietecknare med bas i Göteborg. När Nino Mick står på scen riktas de verbala käftsmällarna mot heteronormen, tvåsamhetsnormen, mot gränserna och den hbtq-inkompetenta asylpolitiken. Kärleken, solidariteten och samtyckeskulturen firas. Normkritiken, sexualpolitiken och fittsexlyriken flödar.

På Textival Litteraturfestival möts Sahar Al-Khateeb och Nino Mick i ett samtal om hem och skapande. Hur queera stolar skevar ett sammanhang, där poesi på scen berättar mer än alla bilder. Där en krossad och krokig stol mellan andra raka stolar säger någonting om familjens form - på samma sätt som poesin undersöker känslan av att vara hemma eller ger ett frirum mellan normer och kategoriseringar. Där gestaltandet i text, bild och skulptur blir berättelser om kroppen, identiteterna och platsen. Det blir en poetisk och konstnärlig resa kring skapande och förståelse inuti kroppen, ut ur kroppen genom människor och platser, politik och övertygelser.

Kritiker

längs,   genom,             mot      och

Lördag 2 april 13.00–14.00, Frilagret, Logen

Hur förhåller vi oss till texten och skrivandets hemvister, förflyttningar och förskjutningar?

Textbegreppet är idag under omförhandling och utifrån erfarenheter från de olika konstnärliga och sociala fält som vi är verksamma inom, vill vi tala om denna (om)förhandling och rörelse. Vi, som många andra, söker ett språk för hur vi ska benämna den pågående utvecklingen av ett utvidgat skrivande och dess rum: inom vilka diskurser och praktiker kan vi delta i formandet av dessa framtida platser? Vad är skillnaden mellan text och litteratur, och hur skiljer sig deras rum åt? Genom att rikta vår uppmärksamhet mot frågan om vilka ekonomier som styr vad för utrymmen som är möjliga att skriva in sig i, och vad som villkorar gränserna för dessa, vill vi tala om texten som ett gemensamt läsande. Hur kan ett konstnärligt samtal eller samarbete upprätthållas i en tid där formen för verksamhet är så inriktad på produktion, resultat och presentation?”

Till Textival kommer Caroline Taracci Nilsson, Moa Franzén och Frida Sandström som är gästredaktörer för tidskriften Kritiker, nr 39, vars tema är ”rörelse" och som kommer ut i mitten av april.

Vad är ett hem? Vem har rätt att känna sig hemma?

Lör­dag 2 april 13.00–14.00, Fri­lag­ret, Black Box

Ett sam­tal mel­lan för­fat­tarna The­rese Gran­wald och Johan Blomgren.

I roma­nen Ty riket är ditt av The­rese Gran­wald möter vi tre kvin­nor som alla söker sitt hem hos någon/något annat. Sara lever i någon annans hem med någon annans barn och fru. Hon söker sitt hem i för­sam­lingen och tron. Hon söker sitt hem hos pas­torn som dri­ver henne långt från ban­den till den egna famil­jen. Eva söker sitt hem hos mak­ten och man­nen som vill skapa och regera över riket. Även hon drivs bort från familj och hem­vist. Anna söker sitt hem i kons­ten och kär­le­ken och klip­per ban­den med familj och vän­ner för att ge allt av sig själv till Andreas.

I Johan Blom­grens kom­mande kol­lek­tiv­ro­man möter vi ett antal indi­vi­der i dagens Malmö, som alla söker sitt hem, i sig själva, i rela­tio­nen de lever i, i sta­den och lan­det de bebor.

Är det sant att “home is where the heart is”? Hur hit­tar en hem? Är hem något en eröv­rar, eller något en bjuds in i? Kan vi någon­sin skapa ett hem om vi är främ­lingar för varandra? Är hem över­hu­vud­ta­get en plats, eller ban­det mel­lan män­ni­skor? Och om dessa band förtvi­nar eller kapas av, står vi då inte alla hemlösa?

Therése Gran­wald är lärare på För­fat­tar­sko­lan vid Lunds Uni­ver­si­tet. Hon debu­te­rade med roman Ty riket är ditt våren 2015 på Lo Söll­gårds förlag.

Johan Blom­gren debu­te­rar hös­ten 2016 på Lo Söll­gårds för­lag. Han har arbe­tat med barn– och ung­domskul­tur på Rosen­gård i fem­ton år, där han bland annat ver­kade som dra­ma­ti­ker och skrivpedagog

Att tömma ett hem — 100 dagar av behov och begär

Lör­dag 2 april 14.00–15.00, Fri­lag­ret, Black box

Hur många möb­ler behö­ver ett hem? Vad behövs för att tri­vas? Vilka ting behövs för att kunna leva?

Pro­jek­tet 100 dagar av behov och begär är form­gi­va­ren Kristina Schultz exa­mens­ar­bete i indu­stri­de­sign på Konst­fack. Till­sam­mans med sambo och barn tömde hon lägen­he­ten på allt, där­ef­ter bör­jade hon till­verka det allra nöd­vän­di­gaste för att klara sig. Det blev ett pro­jekt om behov och begär, en under­sök­ning av vad vi tyc­ker oss behöva och varför.

Som form­gi­vare har det varit vik­tigt för Schultz att reflek­tera över hem­mets cen­trala roll som iden­ti­tets­ka­pare och om hur vi ten­de­rar att i allt större utsträck­ning kon­su­mera oss till våra iden­ti­te­ter. Med pro­jek­tet ville hon syn­lig­göra och väcka frå­gor rela­te­rade till mate­ri­ell kul­tur i hem­miljö och sam­ti­digt kri­ti­sera kon­stru­e­ran­det av hem­met som en poten­ti­ell livsstilsmarkör.

Tex­tival har bju­dit in Kristina Schultz att tala om pro­jek­tet 100 dagar av behov och begär till­sam­mans med Mat­tias Gunnarsson.

Kristina Schultz, f. 1983, verk­sam i Stock­holm. Hon är form­gi­vare, utbil­dad vid Konst­fack i Stock­holm, och använ­der design och form­giv­ning för att ställa frå­gor om soci­ala ämnen.

Mat­tias Gun­nars­son är konst­när och uni­ver­si­tets­lek­tor i design, med inrikt­ning mot rums­de­sign, vid Hög­sko­lan för design och konst­hant­verk i Göteborg.

Nes­hast as a state of conversation

Lör­dag 2 april 14.00–15.00, Fri­lag­ret, Logen

Hur möts och för­hand­lar vi med gemen­samma och indi­vi­du­ella för­hål­lan­den inom ramen för de gräns­till­stånd som skil­jer oss åt?

Nes­hast är farsi och beskri­ver ett till­stånd då tid delas, till exem­pel över en kopp kaffe. De som med­ver­kar talar vän­ligt med varandra, kanske vill de komma fram till sva­ret eller lös­ningen på en fråga som de stäl­ler sig eller för en situ­a­tion som de befin­ner sig i. Vid denna nes­hast är frå­gan hur sam­talsprak­ti­ker kan omdis­tri­bu­era erfa­ren­het och ansvar, samt till­gång till rum och uttryck.

Samira Mota­zedi och Frida Sand­ström befin­ner sig i ett sam­tal sedan hös­ten 2015. De möt­tes i det gemen­samma intres­set kring hur rös­ter och erfa­ren­he­ters dis­tri­bue­ras av insti­tu­tio­ner och eko­no­mier i vilka de ver­kar eller befin­ner sig i ofri­vil­ligt. Med avstamp i den skri­vande erfa­ren­he­ten under­sö­ker de hur de med sina respek­tive poli­tiska och per­son­liga för­hål­lan­den i Sve­rige, i arbets­li­vet, i lit­te­ra­tu­ren, kan omför­handla en på för­hand given till­gång till rum och uttryck. I detta sam­tal kom­mer Samira Mota­zedi, Frida Sand­ström och Masoud Vatank­hah att tala om sam­ar­be­tet och sam­ta­let som en metod för att verka mel­lan este­tiska regi­mers indi­vi­du­a­li­se­ring och frag­men­te­ring av verk­sam­he­ter och erfa­ren­he­ter. De arbe­tar för när­va­rande alla med per­for­man­cen Tur­ning to a nes­hast (2015), som söker omför­handla asy­lin­ter­vjuns polära (samtals)strukturer och som här också kom­mer att tjäna som exem­pel i samtalet.

Många tror att vi inte vill stanna. Men det finns ingen som vill vandra om man har ett hem”. Lör­dag 2 april 14.30–15.30, Göte­borgs Litteraturhus

Marita Busk och Marius Pru­te­anu kom­mer till Tex­tival lit­te­ra­tur­fes­ti­val för ett sam­tal med Sofia Hul­tqvist om hem och hem­lös­het och om den anti­zi­ga­nism som dri­vit och dri­ver män­ni­skor fram och till­baka över kom­mun– och nations­grän­ser. Hur känns det när rege­ring­ens sam­ord­nare går ut med att romska barn inte skall få gå i sko­lan för att Sve­rige inte är deras hem­land? Hur defi­ni­e­rar vi hem och vem har tolk­nings­fö­re­trä­det? — är några av de frå­gor som sam­ta­let berör.

Marita Busk har erfa­ren­he­ter av att vandra på Sve­ri­ges vägar med för­hopp­ningen att få byta till sig mat eller en varm sov­plats. Hon har fått höra att hon inte vill stanna på en plats, att det sit­ter i blo­det. Marita fick ett hem för första gången i vuxen ålder och är för­äl­der till flera barn.

Marius Pru­te­anu har sedan han var tio år bott på olika plat­ser runt om i Västsve­rige. Genom TV, före­läs­ningar och utställ­ningen Vi är Romer (Göte­borgs stads­mu­seum) har Marius bli­vit en offent­lig per­son men kan fort­fa­rande inte vara säker på att få stanna eller känna sig hemma, trots att han är EU-medborgare.

Sofia Hul­tqvist är jour­na­list och med­för­fat­tare till boken och utställ­ningen Vi är romer.

Pro­gram­punk­ten inleds med att Monika Hirsch berät­tar om hen­nes kom­mande bok Det Tysta Arvet — romer i skug­gan av ett folk­mord som snart ges ut. Där berät­tar romer, över­le­vande och barn till över­le­vande, om sina min­nen från andra världs­kri­gets Europa.

Kort­film / Poesifilm

Lör­dag 2 april 15.00–16.00, Fri­lag­ret, Black box

HEMLAND

Sara Broos, Sve­rige, 2015, 14 minuter

En ung kvinna flyr kri­get i Syrien och ham­nar i Sve­rige. Musi­ken för henne i dröm­men till­baka till hem­lan­det. Min­nena är kopp­lade till olika låtar. Spe­ci­ellt en har följt henne genom hela livet och blir en länk mel­lan det gamla och det nya, en låt av det norska pop­ban­det A-ha.

Sara Broos debu­te­rade med kort­fil­men Time To Be 2003, som vann pris för bästa film på Köpen­hamns kort­films­fes­ti­val Cos­mic Zoom. Hon lång­films­de­bu­te­rade 2012 med För dig naken, en kär­leks­hi­sto­ria med konst­nä­ren Lars Lerin. Fil­men erhöll Dra­gon Award för bästa svenska doku­men­tär på Göte­borg Inter­na­tio­nal Filmfes­ti­val 2012 och bästa Nor­diska Doku­men­tär på Nor­dic Docs i Fred­rikstad, Norge 2013

SNOW

Marie Sil­ke­berg och Ghay­ath Almad­houn, Sve­rige, 2015, 4 minuter

THE CELEBRATION

Marie Sil­ke­berg och Ghay­ath Almad­houn, Sve­rige, 2014, 9 minuter

THE CITY

Marie Sil­ke­berg och Ghay­ath Almad­houn, Sve­rige, 2012, 7 minuter

Tre poe­si­fil­mer av poe­terna Ghay­ath Almad­houn och Marie Sil­ke­berg som utfors­kar vide­po­e­si­gen­ren i rela­tion till berät­tel­ser om krig och öde­läg­gelse. Bland annat en flyg­tur över spill­rorna av efter­krigs­ti­dens Ber­lin som åter­speg­lar Syri­ens när­varo i Euro­pas förflutna.

SIFAV — Cut up — skapa andra rum med andra visioner

Lör­dag 2 april 15.30–16.30, Fri­lag­ret, Logen

Söderorts Insti­tut för Andra Visio­ner — Sifav — är en konst­närs­grupp som sedan 2012 arbe­tar med sta­den och det gemen­samma. Grup­pen består av Sarah Deger­ham­mar, Maryam Fanni, Elof Hell­ström och Klara Mei­jer.

Till Tex­tival Lit­te­ra­tur­fes­ti­val kom­mer Sifav med en cut-up-workshop. Genom hand­ar­bete ges en möj­lig­het att hitta nya ingångar till stads­för­ny­el­sens visu­ella uttryck och den nyli­be­rala och kapi­ta­lis­tiska stads­styr­ning som lig­ger bakom. I verk­sta­den kopp­las mäk­laran­non­ser, styr­do­ku­ment, visions­bro­schy­rer, mark­nads­fö­rings­bil­der och hemma hos-reportage ihop med teo­re­tiska och skön­lit­te­rära tex­ter om hem, iden­ti­fi­ka­tion och pengaflöden.

Den första cut-up-workshopen Sifav höll var på Hyres­gäst­för­e­ning­ens lokal Väv­sto­len i Höka­rängen, Stock­holm, våren 2013 och har senare gjorts även på Cyklo­pen, Konst­hall C och Hög­da­lens fol­kets hus. Cut-upsen har fun­ge­rat som ett möj­ligt sätt att skapa agens i för­hål­lande till annars fär­diga bil­der, lik­som ett sätt att prata om bil­der som i sin mängd och enhet­lig­het vi annars kan pas­sera utan att notera. Klip­pan­det och klist­ran­det blir ett möj­ligt sätt att omför­dela i det sinn­liga, och en påmin­nelse om att ska­pande sker i dia­log och i rela­tion. Cut-up-metoden för­hål­ler sig nära syjun­tetra­di­tio­nen genom sät­tet att skapa andra rum och utfors­kan­det av hur ett gemen­samt görande påver­kar samtalet.

Hun er vred/Hon är arg

Lör­dag 2 april 15.30–16.00, Göte­borgs Litteraturhus

Dagarna innan Tex­tival Lit­te­ra­tur­fes­ti­val 2016 utkom­mer Maja Lee Lang­valds upp­märk­sam­made dikt­sam­ling Hon är arg i svensk över­sätt­ning av Kristo­fer Folk­ham­mar och Johanne Lykke Holm.

Hon är arg är ett poe­tiskt och ursin­nigt vitt­nes­mål om upp­le­vel­sen att vara adop­te­rad, men också en kri­tisk gransk­ning av den adop­tions­in­du­stri som omsät­ter 15 mil­jo­ner dol­lar per år enbart i Syd­ko­rea. Här blan­das reflek­tio­ner kring arv, etni­ci­tet, genus, krig och glo­bal ojäm­lik­het med en djupt per­son­lig berät­telse från Dan­mark och Seoul.

Till Tex­tival kom­mer Maja Lee Lang­vad och Kristo­fer Folk­ham­mar för att läsa ur Hun er vred/Hon är arg.

Maja Lee Lang­vad f. 1980 i Seoul och upp­vuxen i Dan­mark. Hon debu­te­rade 2006 med dikt­sam­lingen Find Hol­ger Danske som följ­des av Hun er vred (2014) och Find Hol­ger Danske Appen­dix (2014). Hon har varit redak­tör för den lit­te­rära tid­skrif­ten Banana Split. Mel­lan 2007 och 2010 var hon bosatt i Seoul där hon enga­ge­rade sig i den adop­tions­kri­tiska rörelsen.

Kristo­fer Folk­ham­mar f. 1983 är för­fat­tare, lit­te­ra­turkri­ti­ker och över­sät­tare. Han debu­te­rade 2011 med roma­nen Isak & Billy och pub­li­ce­rade dikt­bo­ken När han kysste mig för­lo­rade jag allt 2012. Hös­ten 2015 utkom roma­nen Magis­ter­le­karna.

För­va­ret / Flyktingfängelser

Lör­dag 2 april, 16.00–17.00, Fri­lag­ret, black box

I utkan­ten av Flen hålls 30 per­so­ner inlåsta på obe­stämd tid i vän­tan på tvångs­ut­vis­ning. Sop­hie och Sol­veig äls­kar sitt jobb på för­va­ret, men brot­tas med grän­sen mel­lan att vara tjäns­te­per­son och med­män­ni­ska. Aina lever i skräc­ken över att skic­kas till­baka till Tjetje­nien. Sami, den unga rebel­len, här­dar ut genom att sätta ord på orättvisorna.

För­va­ret (2015) är en hyl­lad och pri­sad doku­men­tär ini­från Migra­tions­ver­kets låsta för­var regis­se­rad av Anna Pers­son och Shaon Chakra­b­orty, pro­du­ce­rad av Anna Weitz/RåFILM.

Flyk­ting­fäng­el­ser — En bok om Migra­tions­ver­kets för­var (Ver­bal för­lag, 2016) är en anto­logi sam­man­satt av Lina Myritz, Eli­nor Her­mans­son, Tove Stenqvist och Ulrika Anders­son om nio mer eller mindre oan­sen­liga bygg­na­der run­tom i lan­det och de per­so­ner som sit­ter inlåsta däri. Det är också en upp­ma­ning till kamp för en soli­da­risk migra­tions­po­li­tik. Anto­lo­gin byg­ger på för­varstag­nas egna berät­tel­ser, bland annat inhäm­tade genom en skri­var­cir­kel på för­va­ret i Åstorp. I boken hörs också anhö­riga, akti­vis­ter och fors­kare.  “Per­so­na­len ville bryta ned mig, mina vän­ner gjorde allt för rädda mig. Det visar att man kan välja sida, man kan välja vem man vill vara.” — Mokhtar Fadai

Här möts Anna Pers­son, Sami Hsini, Ulrika Anders­son och Mokhtar Fadai i ett sam­tal kring erfa­ren­he­ten av att vara oskyll­dig men inlåst, om arbe­tet med att agera mega­fon åt män­ni­skor som tys­tas. Om hur för­va­rens existens ska­ver mot den svenska själv­bil­den och om hur den utbredda okun­ska­pen om för­var påver­kar sam­häl­let i stort och de för­varstag­nas liv specifikt.

Klubb Fenix – hjär­tats språk

Lör­dag 2 april 16:30–18.00, Göte­borgs Litteraturhus

När man tvingas fly för­lo­rar man sitt hem i dub­bel bemär­kelse, det kon­kreta hem­met och sitt hem­land. Både den dolda och den öppna rasis­men lik­som främ­lings­fi­ent­lig­he­ten gör det svårt att upp­leva det nya lan­det som sitt hem. De invand­rade käm­par på två fron­ter: å ena sidan mot främ­ling­ska­pet som värd­lan­det för­stär­ker och å andra sidan mot ten­den­sen hos den emi­gre­rade grup­pen att iso­lera sig som ett svar på främ­lings­fi­ent­lig­he­ten. Dessa för­hål­lan­den gör sig ofta påminda i de invand­rade för­fat­tar­nas texter.

Att hitta hem i svens­kan, ett språk man lär sig som vuxen, kan präglas av barns­lig upp­täc­karglädje men kan också vara myc­ket svårt. Olika språk inne­bär olika sätt att tänka, och att leva och skriva i olika språk­värl­dar kan vara krä­vande. Men det finns ett språk som strun­tar i nations­grän­ser, hud­färg och reli­gion, ett språk som över­vin­ner hin­der och som gör att en män­ni­ska all­tid kan känna sig hemma – hjär­tats språk. Låt oss använda det språ­ket mera, i lit­te­ra­tu­ren lika väl som i livet.” Klubb Fenix 2016

Klubb Fenix (f d Lost in Migra­tion) är ett väst­svenskt exil­för­fat­tar­nät­verk som uti­från den gemen­samma exil­si­tu­a­tio­nen träf­fas, byter erfa­ren­he­ter och pro­du­ce­rar olika pro­jekt. Till Tex­tival kom­mer sex ur för­fat­tar­nät­ver­ket att läsa tex­ter på temat hem och exil.

I anslut­ning till läs­ning­arna med­ver­kar även mail-art-projektet BILAGA — limi­ted edi­tions med ett släpp av nya num­ret, där Klubb Fenix age­rar gäst­konst­nä­rer.  BILAGA är ett konst– och för­lags­pro­jekt av konst­nä­rerna Mari Lagerquist & Lina Pers­son som fyra gånger per år ger ut text­konst, poesi, objekt, col­lage, tryck­sa­ker med mera — vilka leve­re­ras till pre­nu­me­ran­ter via brev.

Sveza Daceva-Filipova, f. 1953 i Bul­ga­rien, flyt­tade 1983 till Istan­bul och sedan till Rom, är sedan 1988 bosatt i Strömstad. Hon har pub­li­ce­rat åtta dikt­sam­lingar där­ibland Utsikt från ett fågelbo (2010), skri­vit dra­ma­tik och är över­sät­tare från svenska till bul­ga­riska. Hon är spe­ci­a­list i sla­viska språk, lit­te­ra­tur och histo­ria och dis­pu­te­rade 2001 i etnologi.

Soley­man Gha­se­mi­ani, f. 1959 i Sar­dasht i västra Iran, flyt­tade 1984 till Sve­rige. Han har pub­li­ce­rat sju dikt­sam­lingar på kur­diska och tre på per­siska. Den största delen av hans dik­ter på kur­diska är skrivna innan han flyt­tade till Sve­rige. Dik­terna pub­li­ce­ra­des i olika tid­skrif­ter eller spreds ille­gat i Iran och Irak. Först i Sve­rige kom de ut i bok­form. På svenska har han bland annat pub­li­ce­rat Sätt loc­ket på (1997) och Och jag tap­par orden (2007).

Jana Witt­hed, född och upp­vuxen i Prag, kom till Sve­rige som poli­tisk flyk­ting. Är verk­sam som för­fat­tare, jour­na­list och över­sät­tare. Hon har pub­li­ce­rat ett fler­tal dikt­sam­lingar på tjec­kiska och med­ver­kat i kul­tur­tid­skrif­ter. I Sve­rige har hon kom­mit ut med dikt­sam­lingen Kri­stal­lan­dets skepps­brutna (2008) och pub­li­ce­rat sig i ett fler­tal tid­skrif­ter och med­ar­be­tat i tre anto­lo­gier.  Hen­nes dik­ter är över­satta till sex språk.

Kristín Bjar­na­dót­tir, är född och upp­vuxen på Islands nord­kust. Bor på väst­kus­ten i Sve­rige sedan 80-talet. Verk­sam som essä­ist, över­sät­tare och poet, på isländska och svenska. På svenska har hon pub­li­ce­rat Jag lutar mig mot dig och fly­ger (2009). Hon har arbe­tat med många olika yrken bland dem som ser­vi­tris ombord på båt, fisk­pac­kare på fisk­fa­brik, kock på trå­lare, tid­nings­dis­tri­butör, skå­de­spe­lare, dra­malä­rare, över­sät­tare, radi­o­pro­du­cent folk­sång­are, vård­bi­träde i hem­tjänst, musi­kalar­tist, kul­tur­jour­na­list och poet.

Axîn Welat kom­mer från den syriska delen av Kur­dis­tan och bor idag i Sve­rige. Hon skri­ver dik­ter på kur­diska och ara­biska samt över­sät­ter. Hon har pub­li­ce­rat flera dikt­sam­lingar. På svenska En apri­kos två körs­bär från 2012.

Laura Popa, f. 1975 i Rumä­nien och bosatt i Sve­rige sedan 2000. Hon är verk­sam som för­fat­tare, för­läg­gare och konst­när. Debu­te­rade 2012 med dikt­sam­lingen Som en medi­ta­tiv chaconne och har pub­li­ce­rat fyra barn­böc­ker och en roman. Popa har stu­de­rat lit­te­ra­tur– och språk­ve­ten­skap både i Sve­rige och i Rumä­nien och del­ta­git i kur­ser i kre­a­tivt skri­vande i Stock­holm, Norr­kö­ping, på Upp­sala uni­ver­si­tet och Göte­borgs universitet.

Kol­lek­tiv­lyss­ning: Ända till Smy­ge­huk – radi­o­no­vell av Ninni Holmqvist

Lör­dag 2 april 17.00–18.00, Fri­lag­ret, Black box

Vad hän­der när den punkt i livet var du kanske kän­ner dig som tryg­gast och säk­rast – ditt hem – plöts­ligt blir plat­sen för avslö­jan­det av en fruk­tans­värd mörk och obe­hag­lig hem­lig­het? Ända till Smy­ge­huk hand­lar om ett åld­rat par – vars äkten­skap sar­gats i kan­terna och var – deras cen­trala punkt – hem­met, plöts­ligt och dras­tiskt för­vand­las till en full­stän­dig främ­ling som måste undflys.

Ända till Smy­ge­huk av Ninni Hol­mqvist, är en spe­ci­al­skri­ven novell för SR:s Radi­o­no­vell­sida. För­fat­ta­ren Ninni Hol­mqvist gjorde en upp­märk­sam­mad debut 1995, med novell­sam­lingen Kostym. Upp­lä­sare av novel­len är skå­de­spe­la­ren Anna Persson.

Vårt vir­tu­ella hem

Lör­dag, 2 april 17.15–18.00, Fri­lag­ret, Logen

Hur har vi det egent­li­gen med grän­sen mel­lan det vir­tu­ella och det “verk­liga”? Och hur påver­kas den tra­di­tio­nella tolk­ningen av hem­met av att hela värl­den — via nätet — flyt­tar in?

Roma­nen taurus blogg föl­jer blog­garna i por­ta­len ”taBlogg” och berät­tar deras liv enbart genom de inlägg de skri­ver där. Blog­ga­ren ”taurus” ver­kar veta mer om de andra än vad som är rik­tigt nor­malt och då den ena obe­hag­liga hem­lig­he­ten efter den andra avslö­jas i hans inlägg, bör­jar de andra blog­garna att sam­ar­beta för att ta reda på vem han är. Por­ta­len bin­der dem starkt sam­man och får som­liga av dem att vilja träf­fas i verk­lig­he­ten, med de ris­ker det inne­bär. Per­so­nerna i boken kom­mer från olika soci­ala bak­grun­der och deras skrif­tande blogg­språk lyfts in i roma­nen. Boken kan ses som ett form­ex­pe­ri­ment, där blogg­for­men utma­nar roman­for­men, där soci­o­lek­terna utma­nar varandra och där den vir­tu­ella värl­den utma­nar verk­lig­he­ten. Roma­nen är skri­ven av Emőke Anders­son Lipcsey f. 1957 i Bud­a­pest, Ungern. Emőke är för­fat­tare, poet, över­sät­tare, fri­lans­jour­na­list och musi­ker. Hon bör­jade sin lit­te­rära bana som avantgarde-poet med lyriska tex­ter och visuell-poetiska verk vid tid­skrif­ten Magyar Műhely i Paris. På senare tid skri­ver hon mest roma­ner och artik­lar om sam­hälls­liv och kul­tur med svensk och ungersk anknyt­ning. Emőke bor i Sve­rige sedan 1984.

Med utgångs­punkt i roma­nen taurus blogg kom­mer för­fat­ta­ren Emőke Anders­son Lipcsey att sam­tala med arran­gö­ren och kul­tur­ve­ta­ren Victo­ria E. Kiss om hur den tra­di­tio­nella tolk­ningen av hem­met är under upp­lös­ning.  Vår verk­lig­het blir – i takt med att tek­ni­ken utveck­las – allt mer digi­tal. Frå­gan om var vi hör hemma, i verk­lig­he­ten eller i den vir­tu­ella värl­den – blir cen­tral. Och går det ens att skilja dessa två åt?

Ett eget rum – tre för­fat­tare i dia­log med Vir­gi­nia Woolfs klas­siska verk

Lör­dag 2 april 2016 18.00–19.00, Göte­borgs Litteraturhus

Klas­siska tex­ter gene­re­rar stän­digt nya läs­ningar. I Ett eget rum (1929) ska­par Vir­gi­nia Woolf en for­mel för kvin­nors intel­lek­tu­ella, eko­no­miska och soci­ala fri­gö­relse som fått ett oer­hört genom­slag. Wolfs essä påmin­ner oss om att tex­ter inte föds i ett vakuum, att vi behö­ver utrymme och eko­no­misk trygg­het för att kunna skriva. Men det egna rum­met är inte bara en fysisk plats utan i lika hög grad ett till­stånd, ett utrymme som måste erövras.

Ett eget rum har sedan den skrevs för snart hundra år sedan gene­re­rat många olika läs­ningar. Men det är stor skill­nad mel­lan Woolfs pro­blem rörande det egna rum­met och våra pro­blem idag. Kanske hand­lar de vik­tiga frå­gorna idag om vilka rum som är slutna och vilka tan­kar som inte kan tän­kas. Tex­tival har bju­dit in tre för­fat­tare att gå i dia­log med Vir­gi­nia Woolfs klas­siska verk. Hur för­hål­ler de sig till Woolfs frå­gor idag? Vilka rum skri­ver de i?

Helga Krook, f. 1959, för­fat­tare, över­sät­tare, fors­kare. Debu­te­rade 1997 med dikt­sam­lingen Bild­vägg. Sedan dess har hon pub­li­ce­rat fyra böc­ker varav senast Puppe Doll Chry­sa­lis (2013). Hon dis­pu­te­rade 2015 i lit­te­rär gestalt­ning vid Aka­de­min Valand med avhand­lingen Min­nes­rö­rel­ser som stäl­ler frå­gor kring minne, fik­tion, doku­ment och berättande.

Helena Fager­tun, f. 1984, för­fat­tare, över­sät­tare och redak­tör för Pro­vins och Ett lysande namn. Gick Lit­te­rär gestalt­ning vid Göte­borgs uni­ver­si­tet 2008–2010. Har över­satt bland annat Kate Zam­bre­nos Hjäl­tin­nor [Hero­i­nes, 2012], som behand­lar skri­vande kvin­nor under 1900-talet och de svå­rig­he­ter de stött på som kvin­nor. Fager­tun har även skri­vit text om hur det är att vara för­fat­tare utan bok i Sverige.

Samira Mota­zedi f. 1981 i Ker­mans­hah, Iran och bosatt i Göte­borg. Kul­tur­skri­bent och blog­gare för tid­skrif­ten Glänta där hon skri­ver om erfa­ren­he­terna som migrant, om den svenska asyl­pro­ces­sen och om den islamska regi­men i Iran. Efter att ha dömts till döden för brott mot den isla­miska regi­mens regel­sy­stem kom hon till Sve­rige och sökte asyl 2012, och bodde sedan på flyk­ting­för­lägg­ning. Hon fick avslag på sin ansö­kan i maj 2015 och hotas nu av utvisning.

Pro­vins

Att vara skri­vande i Norrland

Lör­dag 2 april 19.00–20.00, Göte­borgs Litteraturhus

I ett mejl­sam­tal i Pro­vins nr 1/2016 skri­ver Jämt­lands­bo­satta roman­för­fat­ta­ren Elin Olofs­son: ”det är jag skyl­dig min hem­bygd, att skriva det som är sant, sna­rare än det som pas­sar för idyl­liska vykort och inflyt­tar­kam­pan­jer. Det är jag också skyl­dig mig själv”. 2016 års första num­mer av den norr­ländska lit­te­ra­tur­tid­skrif­ten har tema ”Att vara skri­vande i Norr­land” och utfors­kar mindre vad som kän­ne­teck­nar norr­ländsk lit­te­ra­tur och mer hur det är att vara verk­sam som för­fat­tare i norra Sve­rige. Vilka vill­kor har en som för­fat­tare i Norr­land när det kom­mer till eko­no­miska frå­gor och pub­li­ce­rings­möj­lig­he­ter, lik­som soci­ala och lit­te­rära sammanhang?

I novem­ber 2015 anord­nade Pro­vins ett panel­sam­tal på Lit­te­ra­tur­hu­set i Göte­borg på temat ”Iscen­sätt­ningen av Norr­land” som nu följs upp av ”Att vara skri­vande i Norr­land” under Tex­tival Lit­te­ra­tur­fes­ti­val. Kul­tur­ve­ta­ren och för­läg­ga­ren Anders Teglund sam­ta­lar med för­fat­tarna Elin Olofs­son och Daniel Åberg, om att komma från mindre orter i Norr­land, att flytta där­i­från och sedan hem eller ännu längre bort igen. Om att skriva i och skriva om Norr­land, ett begrepp som enligt Åberg på samma gång är ”dif­fust och glas­klart […] Så myc­ket enklare det vore om myt­bil­den av ett enhet­ligt Norr­land var sann”.

Elin Olofs­son, f. 1979, bor i Östersund och Offer­dal i Jämt­land. Hon debu­te­rade 2013 med roma­nen Då tän­ker jag på Sigrid och året därpå kom Till flic­korna i sjön, för vil­ken hon nomi­ne­ra­des till Stu­di­e­för­bun­det Vux­en­sko­lans för­fat­tar­pris. I janu­ari 2016 kom hen­nes tredje roman Gång­låt. Hon är också krö­ni­kör i Östersunds-Posten.

Daniel Åberg, f. 1975 i Sand­vi­ken. Han är numera bosatt i Vit­tangi efter många år i Upp­sala och Stock­holm. Han har gett ut roma­nerna Dan­ny­boy & kär­le­ken (2005) och Vi har redan sagt hej då (2010). Till­sam­mans med hust­run Johanna Ögren pub­li­ce­rade han 2012 för­äld­raskild­ringen När två blev tre.

Anders Teglund är kul­tur­ve­tare, arbe­tar som kul­tur­sek­re­te­rare, och dri­ver för­la­get och pro­duk­tions­bo­la­get Teg Publishing med sin bror. I arbe­tet med Teg Publishing har han i flera utgå­vor foku­se­rat och pro­ble­ma­ti­se­rat plat­sens bety­delse – dess geo­gra­fiska och kul­tu­rella orätt­vi­sor så väl som este­tiska praktik.

Dik­ten och hen­nes ämne.  Hem i litteraturen

Lör­da­gen 2 april 20.30–22.00, Göte­borgs Litteraturhus

Hur skild­ras hem i den sam­tida lit­te­ra­tu­ren, hur ser dess fram­trä­del­se­for­mer ut? Vad är det för plat­ser och rela­tio­ner, vad är det för berät­tel­ser som skrivs fram?

Hur används hem­mets mil­jöer för poli­tiska frå­gor? Hur knyts hem till en mate­ri­ell eller geo­gra­fisk plats? Hur förs vi in i dessa sam­man­hang, i dessa (hem­liga) rum?

Om hon tvingas lämna ett hem, skil­jer sig då hem­met från där hon bor? Vad sägs om plat­sen, hem­met, denna slags position?

Tex­tival har bju­dit in nio sam­tida poe­ter och för­fat­tare att läsa tex­ter på temat hem. Första delen av två pre­sen­te­ra­des fre­dag kväll. Läser gör Khashayar Nade­re­hvandi, Marie Hål­lan­der, Alek­san­der Mot­turi, Enel Mel­berg och Peter Nilsson.

Khashayar Nade­re­hvandi, f. 1981, debu­te­rade 2011 med dikt­sam­lingen Om månen alls syn­tes som följ­des av roma­nen Vilar i era out­trött­liga hän­der (2013). Han är verk­sam som kri­ti­ker och sedan 2015 dok­to­rand i konst­när­lig forsk­ning vid Aka­de­min Valand, Göte­borgs uni­ver­si­tet. Som del av forsk­nings­pro­jek­tet söker han for­mu­lera en ambi­va­lent exil­po­si­tion, en lit­te­rär utsa­ge­po­si­tion, så som den tar sig uttryck i de senaste årens svenska lit­te­rära land­skap. Nade­re­hvandi är aktu­ell med All­ting glitt­rar och ingen­ting tar slut (2016).

Marie Hål­lan­der, f. 1981, är upp­växt i Dal­storp och bosatt i Stock­holm. Hon debu­te­rade 2013 med roma­nen Tjäns­ter i hem­met. Har tidi­gare arbe­tat som kall­skänka, vård­bi­träde och lärare och är dok­to­rand i peda­go­gisk filo­sofi vid Stock­holms uni­ver­si­tet. Debu­ten hand­lar om ett tim­vi­ka­ri­e­rande vård­bi­träde inom hem­tjäns­ten i Kor­te­dala. Med klar­syn regi­stre­ras varje känslo­mäs­sig skift­ning; från djupt sinn­liga berö­ringar till kon­takt­lös­het och äckel.

Alek­san­der Mot­turi, f. 1970, debu­te­rade 2011 med roma­nen Dia­be­ti­kern som följ­des av Svind­lar­präs­ten (2012). Han är konst­när­lig ledare på Clan­de­s­tino Insti­tut. Har över­satt och avhand­lat Lud­wig Witt­genstein i Filo­sofi vid mörk­rets hjärta (2003), skri­vit dra­ma­tik (senast Pap­pers­gu­darna) samt den upp­märk­sam­made boken Etno­tism – en essä om mång­kul­tura­lism, tyst­nad och begä­ret efter mening (2007). Mot­turi läser tex­ter ur kom­mande romanmanus.

Enel Mel­berg, f. 1943 i Tal­linn, Est­land. Flydde som ettå­ring till Sve­rige med familj, flyt­tade 1990 till Oslo där hon blev kvar i 20 år innan hon åter­vände till Sve­rige där hon bor idag. Hon debu­te­rade 1977 med roma­nen Moders­hjär­tat och har pub­li­ce­rat sju roma­ner och tre barn­böc­ker i Sve­rige. I Norge har hon pub­li­ce­rat fyra roma­ner, varav tre finns på svenska. Hen­nes senaste roman Sepa­ra­tor (2012) hand­lar bland annat om hur exi­lens erfa­ren­he­ter präg­lar ens iden­ti­tet, hur det är att leva med en slags trip­pe­li­den­tiet. Mel­berg läser tex­ter ur Sepa­ra­tor och ur kom­mande manus Den Vita Båten.

Peter Nils­son f. 1950 är poet och pro­sa­ist. Han har gett ut dikt­sam­lingen Jotack, 2008, och novell­sam­lingen En kitt­ling någon­stans långt inne vid levern, 2013. Peter kom­mer bland annat att läsa upp dik­terna Hem­in­red­ning och den täm­li­gen nyskrivna Det goda livet i Västra Göta­land. Det blir också lite kortprosa.

TEXTIVALS EFTERFEST  FOLK

Lör­dag 2 april 22.00–03.00, Folk

Efter fes­ti­val blir det fest. Från 22 står dör­rarna öppna för alla som vill fort­sätta Tex­tival Lit­te­ra­tur­fes­ti­val in på små­tim­marna. Med DJ Christian Pal­lin från Koloni möter vi kväl­len med små­gung, dan­sen och vidare sam­tal och häng i baren.

Åtta ele­ver från Bis­kops Arnös för­fat­tar­skola star­tar kväl­len med kol­lek­tiv­läs­ning i foa­jén, läser gör Johanna Lar­s­son, Hanna Alvage, Camilla Pape, Kim Gustafs­son Gerda Bost­röm, Sofia von Sch­ma­len­see, Filip Lind­berg och Julia Kiel­mann. Där­ef­ter blir det läs­ning av Chris­ter Boberg. Medan kväl­len går mot natt gäs­tas golv och rum av konst­närs­grup­pen PAIAP och en hem­lig liveinstallation.

Varmt väl­komna.

Fri entré hela kvällen.

BARNENS TEXTIVAL

Lör­dag 2 april, Fri­lag­ret, Verkstaden

Fest­lig välkomstfest

11.00–12.00

Bar­nens tex­tival riv­star­tar med firande! Vi slår på go musik och äter popcorn. Bygg en sago­koja med Anna Mat­tis­son och gör en pin med Tove Niska­kari. Mas­sor med böc­ker som rör temat hem finns att läsa på plats. Välkomna!

Plats: Fri­lag­rets verk­stad. Ålder: för barn i alla åldrar.

Låt sagan få liv!

12.00–13.00

Vi byg­ger en berät­telse till­sam­mans genom impro­vi­sa­tion och dra­maöv­ningar. Temat är flykt och med på resan finns dra­ma­pe­da­gog Linn Johans­son. Plats: Sam­ling i Fri­lag­rets verk­stad, där­i­från går vi upp till Kul­tur­verk­stans klass­rum. Ålder: 6–9 år.

Skriv din Hem-berättelse

13.30–14.30

Skriv din egen berät­telse! För­fat­ta­ren, illust­ra­tö­ren och seri­e­ska­pa­ren Henri Gyl­lan­der hål­ler skriv-workshop på temat hem. Från var­da­gens var­dag­lig­het går vi in i fan­tasins värld med pen­nan i hand.

Plats: Fri­lag­rets verk­stad Ålder: 9–12 år.

Estrad­po­esi med Nino Mick

15.00–16.00

Nino Mick är svensk mäs­tare i poetry slam och vet allt om att känna sig hemma på sce­nen. Vi tes­tar att rimma och komma ihåg utan­till. Och så blir vi jät­te­bra på att sitta i publiken!

Plats: Fri­lag­rets verk­stad Ålder: 9–12 år

Bygg fram­ti­dens hem

16.30–17.30

Hur tror du att fram­ti­dens hem ser ut? Har de kanske tag­gar på sidorna eller är helt glitt­riga? Bygg ett hem med konst­nä­ren och works­hople­da­ren Tove Niska­kari i sko­jiga material.

Plats: Fri­lag­rets verk­stad Ålder: Alla

UTSTÄLLARE

Här föl­jer de aktö­rer och för­lag som till­sam­mans fyl­ler sto­lar, bord, hjär­nor och hjär­tan på text­mäs­san under Tex­tival Lit­te­ra­tur­fes­ti­val 2016. Väl­komna. Mer om alla utstäl­lare hit­tar ni HÄR.

Vom­bat förlag

Ver­bal förlag

Trom­bone

Tid­skrifts­verk­stan i Väst

Tan­ke­kraft

Sub­al­tern

Sphinx Bok­för­lag

Shtëpia Botuese Rizah Sheqiri

Rojal för­lag

Rast­lös förlag

Polska insti­tu­tet

Ord­spår

Ord­ka­non

Ord&Bild

Myn­dig­he­ten för till­gäng­liga medier, MTM

Kul­turim­pe­riet

Kul­tur­chock / Nät­verk­stan

Kor­pu­lent förlag

Göte­borgs Fria Tidning

Granta

Glänta

För­fat­tar­cent­rum Väst

För­e­ningen Arbetarskrivare

Fro­ne­sis

Fol­ket i Bild

Eska­ton

Divan

Dai­da­los

Brända Böc­ker

Bilaga — limi­ted editions

Alham­bra

ABF Göte­borg

PLATS TILLGÄNGLIGHET INFORMATION

Göte­borgs Lit­te­ra­tur­hus och Fri­lag­ret lig­ger i Lager­hu­set, Heru­lins plats 1, Göteborg

Fre­dag 18.00–22.00

Göte­borgs Lit­te­ra­tur­hus, Litteraturscenen

Lör­dag 11.00–03.00

Göte­borgs Lit­te­ra­tur­hus, Litteraturscenen

Fri­lag­ret, Salongen, Logen, Black box, Verk­stan, U-rummet, Kafét

Folk, bar och foajé, Olof Pal­mes Plats, Göteborg

Till­gäng­lig­het

Det är enkelt att komma in och vis­tas både på Göte­borgs Lit­te­ra­tur­hus och Fri­lag­ret, där finns stora toa­let­ter och ramp. Även enkelt att ta sig in på Folk, som lig­ger på mark­plan. Under text­mäs­san på lör­da­gen är det på vissa plat­ser i loka­len trångt bland bord och människor.

Några av pro­gram­punk­terna under fre­da­gen och lör­da­gen tec­ken­tol­kas, några hålls på andra språk än svenska (då med över­sätt­ning), några över­sätts även från svenska till eng­elska — håll utkik på vår hem­sida om vilka.

Kafé Fri­lag­ret

På Fri­lag­ret finns ett Kafé som sat­sar på eko­lo­giskt, fair trade och allt är vege­ta­riskt, det finns även myc­ket veganskt och glu­ten­fritt. Det ser­ve­ras kaffe, te, dryck och mac­kor, goda sal­la­der och vär­mande sop­por från 11.00–18.00.

Entré

Entrén är fri­vil­lig, vil­ket inne­bär att en läg­ger en slant när en kom­mer om en vill och har möj­lig­het. Vi tac­kar på för­hand för det, och väl­kom­nar lik­varmt oav­sett eko­no­miska förutsättningar.

Tex­tivals offi­ci­ella Efterfest

Folk, Olof Pal­mes Plats, Göteborg

lör­dag 22.00–03.00

SAMARBETEN OCH TACK

Tex­tival Lit­te­ra­tur­fes­ti­val och vår övriga verk­sam­het genom­förs i sam­ar­bete med och med stöd från en mängd aktö­rer och per­so­ner, den här sidan tilläg­nas dem. Vi ger våra var­maste tack till:

Göte­borg stad

Svenska Aka­de­mien

Kul­tur­rå­det

Västra Göta­lands­re­gi­o­nen

Kul­tur i Väst

ABF Göte­borg

Fri­lag­ret

Göte­borgs Litteraturhus

Polska insti­tu­tet

OCH Stu­dio

Fun­dacja im. Zofii Rydet/Zofia Rydet Founda­tion — Zofia Augustyńska-Martyniak

Pro­vins

Kri­ti­ker

Kul­turung­dom

Folk

Alla utstäl­lare

Alla med­ver­kande

Alla funk­tio­nä­rer och påhejare

Nära och kära

Utan er har vi var­ken möj­lig­het eller anled­ning att göra Textival

Tex­tival Lit­te­ra­tur­fes­ti­val genom­förs i sam­ar­bete med Göte­borgs Lit­te­ra­tur­hus och Fri­lag­ret och med stöd av Göte­borgs Stad Kul­tur, Västra Göta­lands­re­gi­o­nen, Kul­tur­rå­det, Svenska Aka­de­mien, ABF Göte­borg, Kul­tur i väst, Polska institutet

För­e­ningen Textival

Tex­tival Lit­te­ra­tur­fes­ti­val är vårt enskilt mest sam­lade arrange­mang, men sägas bör: för­e­ningen Tex­tival genom­för en mängd arrange­mang och pro­jekt utspridda i såväl tid som geo­grafi. Vi gör det ofta och gärna till­sam­mans med andra. Under 2016 fort­sät­ter vi att utforska rela­tio­nen mel­lan text, konst och plats. Bland annat genom pro­jek­tet Textrakt, vil­ket har sin utgångs­punkt i byn Mol­la­ryd. Även temat som vi arbe­tar med inför och under Tex­tival Lit­te­ra­tur­fes­ti­val kom­mer att synas under årets vidare arbete: hem är där vi möts.

Vi kom­mer också att ta plats på lands­orts­bib­li­o­tek, i tåg­ku­péer, vid en sjö. Bjuda in och upp till sam­ar­be­ten och utflyk­ter. Vidare om allt, och mer, på www.textival.se.